Flere fødselsdefekter

Legemiddel klandres for et større antall skadelige effekter (scientificamerican.com 8.11.2011)

Substansen N-phtalylglutaminsyreimid (thalidomid) är så ogiftig att den kan ges även till nyfödda och barn (...) man hittar att biverkningar uppträder inte ens vid överdosering eller långtidsmedicinering (Chemie Grünenthal – 1959)

Forskrivning utenfor preparatomtale ("off label") (utenfor indikasjon). (mintankesmie.no)

Vetenskapsmän, läkare och apotekare som inte följer den officiella Grünenthallinjen kallas ”demagoger”, ”bråkstakar”, ”opportunister” och ”fanatiker”. (Pillret som väckte världen - 1972)

Peripheral Neuropathy (fda.gov) (Sverige)

Thalidomideofre søker erstatning, 50 år etter (reuters.com 3.4.2008)

Thalidomide—the drama continues (BMJ 2007;335:1125 (1 December))

«Thalidomid-barn» er tilbake i Brasil (nrk.no 26.7.2013)

The Shadow of Thalidomide (retroreport.org 23.9.2013)

Thalidomide Celgene – graviditetsforebyggende program (legemiddelverket.no 18.11.2009)

- Ble født med deformerte lemmer - fikk unnskyldning etter 50 år

Ble født med deformerte lemmer - fikk unnskyldning etter 50 år
aftenposten.no 1.9.2012
Mellom 10.000 og 15.000 barn ble født med deformerte armer og ben som en følge av at mødrene brukte Thalidomid under svangerskapet. Først nå, 50 år etter at legemiddelet ble trukket fra markedet, ba selskapet om unnskyldning. (...)

Svært farlig for gravide
En enkel dose med Thalidomid tatt av en gravid kvinne kan føre til alvorlige medfødte skader eller fosterets død. Før medikamentet ble trukket fra markedet i 1961 var det tilgjengelig i 50 land.

Mange av ofrene har først i den senere tid fått erstatning, skriver nyhetsbyrået AP. (...)

(Anm: SMON (Subacute myelo-optic neuropathy) (oxikinoline) (mintankesmie.no).)

- Skal staten sige undskyld til Anette Jørgensen? (- Lægerne kunne ikke forklare, hvorfor Anette så ud, som hun gjorde. De var dog enige om, at det kun var et spørgsmål om tid, før hun ville trække vejret for sidste gang.) (- Thalidomid-skandalen: »Mit handicap er et resultat af den danske stats fortielse.")

Skal staten sige undskyld til Anette Jørgensen?
jyllands-posten.dk 4.12.2016
Støtte fra Sverige kan ende med en thalidomid-retssag mod Danmark.

Anette Jørgensen er født med skader efter morens indtag af Thalidomid. Sammen med andre thalidomidskadede vil hun gerne have en undskyldning fra Danmark.

På en af årets sidste sommerdage i 1962 kom Anette Jørgensen til verden efter en hård fødsel i siddestilling på Hillerød Sygehus. Noget var ikke, som det burde være. Hendes fødder løb parallelt med benene, som tilsyneladende heller ikke var i besiddelse af knæ. Armene var korte, og der manglede fire fingre.

Lægerne kunne ikke forklare, hvorfor Anette så ud, som hun gjorde. De var dog enige om, at det kun var et spørgsmål om tid, før hun ville trække vejret for sidste gang. (…)  

- I begyndelsen af december afdækkede Jyllands-Posten, hvordan Sundhedsstyrelsen i 1962 bevidst ikke advarede den brede befolkning, da den blev bekendt med, at præparater med thalidomid kunne udgøre en fare for gravides fostre. Ydermere trak Sundhedsstyrelsen heller ikke medikamenter med thalidomid tilbage fra borgerne, skønt medicin med thalidomid var receptpligtig. Og det skal der nu rådes bod på, mener Socialdemokratiet.

S ændrer kurs og vil nu anerkende ofrene for thalidomid
jyllands-posten.dk 24.12.2016
Sundhedsstyrelsens 54 år gamle fortielse af de mulige skæbnesvangre konsekvenser for gravide ved indtagelse af medikamenter med thalidomid, skal ifølge S nu have konsekvenser.

I begyndelsen af december afdækkede Jyllands-Posten, hvordan Sundhedsstyrelsen i 1962 bevidst ikke advarede den brede befolkning, da den blev bekendt med, at præparater med thalidomid kunne udgøre en fare for gravides fostre. Ydermere trak Sundhedsstyrelsen heller ikke medikamenter med thalidomid tilbage fra borgerne, skønt medicin med thalidomid var receptpligtig. Og det skal der nu rådes bod på, mener Socialdemokratiet.

»Staten og Sundhedsstyrelsens rolle i fortielsen har gjort, at vi... (…)

(Anm: Statlig legemiddelkontroll (Statens legemiddelverk etc.) (mintankesmie.no).)

(Anm: Statlig hvitvasking av legemiddelinformasjon (Tidsskr Nor Legeforen 2010; 130:368 (25.2.2010).)

(Anm: Forskning bliver farlig, når de negative resultater glemmes. (…) Nyt dansk studie viser problemet. (...) For få negative resultater leder til falske konklusioner. (…) Manglende negative resultater har kostet liv. (…) Vores model viser, at vi er nødt til at få publiceret mindst 20 procent af de negative resultater, der produceres inden for hvert forskningsfelt, hvis vi skal undgå at lave falske antagelser om videnskabelig fakta. (videnskab.dk 5.1.2017).)

(Anm: Mødre til børn med misdannelser har øget dødelighed. (…) Bivirkninger har ført til to dødsfald. Den største del af bivirkningerne (42 procent) af de 429 blev indberettet for såkaldte psykostimulerende lægemidler - eksempelvis til behandling af ADHD - efterfulgt af 31 procent for antidepressiver og 24 procent for antipsykotiske lægemidler. (videnskab.dk 20.12.2016).)

(Anm: Antikolinerge effekter av vanlige legemidler knyttet til økt dødelighet hos mennesker over 65. De kombinerte antikolinerge effektene av mange vanlige legemidler øker risikoen for kognitiv svekkelse og død hos personer over 65 år, ifølge resultater fra en storskala studie på den langsiktige helseeffekten av legemidler.(Anticholinergic effects of common drugs are associated with increased mortality in over 65s. The combined anticholinergic effects of many common drugs increase the risk of cognitive impairment and death in people aged over 65, a large scale study of the long term effect of drugs on health has found.) BMJ 2011; 342:d4037 (28 June).)

(Anm: Thalidomide og media: "Det är utomordentligt viktigt att PR-avdelningen i framtiden anstränger sig ännu mera än hittills för att hålla nära kontakt med framstående vetenskapsmän och opinionsbildare." (Thalidomide and the Power of the Drug Companies. Penguin Books. Stockholm: Bokforlaget Sjöström & Sjöström, 1972 (s. 108)).)

(Anm: LEGEMIDDELPENGER – FDA er avhengig av industrifinansiering; penger kommer «festet med strikk» (DRUG MONEY. FDA Depends on Industry Funding; Money Comes with “Strings Attached”) (pogo.org 1.12.2016).)

(Anm: LEGEMIDDELPENGER - I FDA-møter er "pasientstemmene" ofte finansiert av legemiddelfirmaer (DRUG MONEY - In FDA Meetings, "Voice" of the Patient Often Funded by Drug Companies) (pogo.org 3.12.2016).)

- Thalidomide og media: "Det är utomordentligt viktigt att PR-avdelningen i framtiden anstränger sig ännu mera än hittills för att hålla nära kontakt med framstående vetenskapsmän och opinionsbildare."

Pillret som väckte världen
Thalidomide and the Power of the Drug Companies. Penguin Books. Stockholm: Bokforlaget Sjöström & Sjöström, 1972 (s. 108)
(...) I januari 1962 meddelar dr Werner att han lyckats engagera en journalist, som specialiserat sig på att skriva medicin, att under en stundande kongress ”påverka sina kolleger för vår sak.” Han skall skriva artiklar för dagstidningar och fackpress, främja Grünenthal och styra nyhetsförmedlingen.

I den interna månadsrapporten hos Grünenthal för februari 1962 heter det bl. a. att man efter en gemensam överläggning mellan cheferna för tyska marknaden beslutat ”att alla läkare, och speciellt de som står i sådan ställning att de kan påverka opinionen och uttalar sig ofördelaktigt (om Contergan) måste tas under sådan behandling att de ändrar mening eller åtminstone oskadliggörs. Det är utomordentligt viktigt att PR-avdelningen i framtiden anstränger sig ännu mera än hittills för att hålla nära kontakt med framstående vetenskapsmän och opinionsbildare. (...)

4 april 1962 skriver Grünenthals juridiske rådgivare, dr von Veltheim, att ”sammanfattningsvis kan sägas att vi med största sannolikhet kommer att förlora de flesta av de civilmål som öppnas mot oss.” Han understryker också vikten av att Grünenthal ”bedriver en intensiv, men mycket försiktig och taktfull PR-verksamhet, som på ett diskret sätt ställer företagets åtgöranden i bästa ljus i fackpressen. (...)

(Anm: Contergan; et av mange handelsnavn for thalidomide.)

(Anm: Legemiddelinformasjon (mintankesmie.no).)

(Anm: Myten om mediers åpenhet. Hvorfor er virkelig fordomsfri og frisinnet debatt uvanlig? Hvorfor så få nye, uavhengige meningsytrere? Hvorfor møter mediene dem dels med motstand, dels med taushet? (aftenposten.no 7.9.2006).)

(Anm: Ny granskning av valproatanvändning under graviditet och hos kvinnor i fertil ålder. Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har inlett en granskning av användningen av läkemedel som innehåller valproat för behandling av flickor och kvinnor som är eller kan bli gravida. Dessa läkemedel är godkända nationellt inom EU för behandling av epilepsi, bipolär sjukdom och i vissa länder migrän, och har tidigare granskats av EMA. (lakemedelsverket.se 13.3.2017).)

(Anm: Tusindvis af franske børn fik fosterskader af epilepsimedicin. Nye undersøgelser viser nu, at op til 4100 børn har fået svære fosterskader, siden medicinen første gang blev bragt på markedet i 1967. (...) Gravide kvinder har taget Sanofi-middel trods risiko for fosterskader (...) Medicinalfirmaerne Sanofi-Aventis, Orion Pharma og Desitin Pharma udsendte allerede for halvandet år siden skærpede advarsler om lægemidler, der indeholder Valproat. Det gælder for eksempel Deprakine og Delepsine. (medwatch 20.4.2017).

(Anm: Thalidomide (Thalidomid) informasjon vs kunnskap og visdom - hvem visste hva? (mintankesmie.no).)

- Mødre til børn med misdannelser har øget dødelighed. (- Bivirkninger har ført til to dødsfald. Den største del af bivirkningerne (42 procent) af de 429 blev indberettet for såkaldte psykostimulerende lægemidler - eksempelvis til behandling af ADHD - efterfulgt af 31 procent for antidepressiver og 24 procent for antipsykotiske lægemidler.)

Mødre til børn med misdannelser har øget dødelighed
videnskab.dk 20.12.2016
Mødre, som får børn med alvorlige misdannelser, har øget risiko for at dø i årene efter fødslen. Det skyldes måske stress, siger forsker, som peger på, at der kan være behov for øget fokus på gruppen af kvinder. (…)

Ny forskning viser, at kvinder, som føder et barn med alvorlige misdannelser, har øget risiko for at dø inden for 21 år efter fødslen i forhold til kvinder, der føder normale børn.

Årsagen er ifølge forskerne bag den nye undersøgelse formentlig, at et liv med et barn med alvorlige misdannelser sætter kvinderne under et voldsomt pres, som leder til stress og forskellige helbredsmæssige følgevirkninger, eksempelvis hjertekarsygdomme.

Undersøgelsen er lavet på 455.250 danske kvinder, som fødte mellem 1979 og 2010, og peger på, at der kan være et behov for at holde ekstra godt øje med denne gruppe af i forvejen udsatte kvinder.

»Selvom man ikke kan sætte fingeren på den underliggende årsag, kan man forestille sig, at det kan være associeret med øget stress for de her kvinder at have børn, der er så plejekrævende,« siger en af forskerne bag det nye studie, Anne Gulbech Ording, der er ph.d. og forsker ved Institut for Klinisk Medicin på Aarhus Universitet. 

»Vi har ingen sikre forklaringer på resultaterne endnu, så det er kun gisninger, men man kan forestille sig, at det vil være relevant at lave nærmere undersøgelser af stress for denne gruppe kvinder.«

Det nye studie er netop offentliggjort i det videnskabelige tidsskrift JAMA.

Læs også: Stress øger risiko for misdannede børn (...)

»Man kan heller ikke udelukke, at alkohol spiller en rolle,« tilføjer han og uddyber, at et forhøjet indtag af alkohol både kan være årsagen til børnenes misdannelser og til en for tidlig død blandt mødrene. 

Læs også: Lykkepiller fører til medfødte misdannelser
(...)

Bivirkninger har ført til to dødsfald
Den største del af bivirkningerne (42 procent) af de 429 blev indberettet for såkaldte psykostimulerende lægemidler - eksempelvis til behandling af ADHD - efterfulgt af 31 procent for antidepressiver og 24 procent for antipsykotiske lægemidler.

Bivirkningerne var værst hos nyfødte, og i to tilfælde førte de ifølge forskerne til dødsfald. I det ene tilfælde mente den involverede læge ifølge Lise Aagaard, at det skyldtes behandling med antidepressiv Citalopram, der er udviklet af danske Lundbeck og markedsføres under navnet Cipramil.

»Den læge, der arbejdede med dødsfaldet, indberettede til myndighederne, at han formodede, at dødsfaldet skyldtes, at moderen tog Cipramil tabletter,« siger Lise Aagaard.

»I 80 af tilfældene drejede det sig om børn under to år, der havde svære bivirkninger af moderens pyskofarmaka,« siger Lise Aagaard.

Derfor mener hun og Ebba Holme Hansen, at praktiserende læger skal holde sig langt væk fra at udskrive psykofarmaka til gravide.

»Psykofarmaka bør ikke ordineres i almen praksis - der er tale om lægemiddelstoffer med lang halveringstid. Hvis man tager sin medicin som ordineret, vil dosis være høj konstant, og det kan tage flere uger for en enkelt tablet at komme helt ud af kroppen. Tre ud af fire af alle graviditeter er planlagt, og det er derfor vigtigt, at samfundet tager ansvar og informerer kvinden om den overhængende fare for at overføre bivirkninger til sit ufødte barn,« siger Lise Aagaard. (...)

(Anm: Forskere finner link mellom bruk av antidepressiva, medfødte misdannelser eller dødfødsler. (Researchers Find Link Between Antidepressant Use, Congenital Anomalies or Stillbirths) (…) "Mens denne ekstra risikoen kan virke liten er resultatene etter mitt syn så alvorlig som de kan være." (“While this extra risk may seem small, in my view, the outcomes are as serious as they can be.”) (dgnews.docguide.com 5.12.2016).)

(Anm: Eksponering av foster for antidepressiva kan endre Corpus Callosums mikrostruktur: Presentert ved PAS / ASPN. (…) Fordi "den neonate (nyfødtes) corpus callosum mikrostruktur er assosiert med utero (livmor) SSRI-eksponering og prenatal (før fødsel) mødredepresjon, er tidlige modningsprosesser i denne regionen følsomme for endret 5-hydroksytryptamin (5-HT) signalering under tiden i utero (livmor)," bemerket Campbell. "Disse resultatene - sammen med forstyrret hvit substans’ mikrostruktur i genu hos premature spedbarn - tyder dette på at utviklingen av [corpus callosum] kan være følsom for tidlige uheldige påvirkninger. (Fetal Exposure to Antidepressants May Alter Corpus Callosum Microstructure.) (dgnews.docguide.com 10.5.2017).)

(Anm: Unormal sæd med SSRI antidepressiva. Flere studier har funnet endrede sædparametere etter eksponering for SSRI-antidepressiva. Selv om SSRIs rolle er usikker, er det berettiget å ta hensyn til de observerte effektene på sædkvalitet og informere eksponerte pasienter. (Semen abnormalities with SSRI antidepressants. Several studies have found altered semen parameters after exposure to SSRI antidepressants. Although the role of SSRIs is uncertain, it is justified to take into account the observed effects on sperm quality and to inform exposed patients.) Prescrire Int 2015; 24 (156): 16-17.)

(Anm: Gravide kvinner som tar antidepressiva er mer sannsynlig å få barn med autisme, ifølge studie. Pregnant women who take antidepressants more likely to have a child with autism, study finds. Research data published in the BMJ reveal that antidepressant use during pregnancy increases the risk of autism in children, as reported The Independent Thursday. (firstwordpharma.com 20.7.2017).)

- Thalidomidofre: unnskyldning fra legemiddelfirmaet ikke nok

Thalidomide victims: drugmaker's apology not enough
reuters.com 1.9.2012
(...) Mange tyske thalidomidofre holdt seg borte fra avdukingen av Grünenthal statue, som skildrer et barn med forkortede armer, og kaller det et PR-stunt. (Many German thalidomide victims stayed away from the unveiling of Gruenenthal's statue, which portrays a child with shortened arms, calling it a public relations stunt.)

"Det faktum at Grünenthal, et milliard-euro-firma, betaler 5000 euro (for statuen) er et slag i ansiktet til hvert offer", sa den føderale sammenslutning av Contergan ofre. ("The fact that Gruenenthal, a billion-euro company, is paying 5,000 euros (for the statue) is a slap in the face of every victim," said the federal association of Contergan victims.)

"Dette PR-tiltaket er ment å signalisere til publikum at firmaet fortsatt har Contergan på sin agenda, dette uten noen alvorlige forsøk på å ta opp bekymringene til mennesker som er blitt permanent skadet." (...) ("This PR measure is supposed to signal to the public that the company still has Contergan on its agenda, without any serious effort to address the concerns of the people who have been permanently damaged.")

(Anm: Bivirkninger og bivirkningsovervåkning (legemiddelsikkerhet) (mintankesmie.no).)

(Anm: Skader og ulykker i Norge. 2500 dør og 300 000 behandles årlig på sykehus for skader. Mange alvorlige skader er knyttet til alkohol og andre rusmidler, fall og trafikk. (…) Hva er et forgiftningsdødsfall? (fhi.no 14.12.2016).)

(Anm: Medisinske feil — den tredje viktigste dødsårsaken i USA. Hvert år oppstår mer enn 250 000 dødsfall i USA som et resultat av medisinske feil. Medisinske feil inkluderes ikke i dødsattester eller i rangeringen av dødsårsaker. (Medical error—the third leading cause of death in the US.) BMJ 2016;353:i2139 (Published 03 May 2016).)

(Anm: German thalidomide maker Gruenenthal issues apology. (…) The bronze statue of a child born with thalidomide symptoms is on display in Stolberg, Germany. (bbc.com 1.9.2012).)

(Anm: Speech to mark the unveiling of thalidomide memorial. Translation of the speech in German by Harald F. Stock, PhD., Chief Executive Officer of the Grünenthal Group, to mark the unveiling of the thalidomide memorial in Stolberg/Rhineland, Germany, on August 31, 2012 (contergan.grunenthal.info 31.8.2012).)

- Thalidomid og journalistikkens gyldne era

Thalidomide and journalism's golden era (Thalidomid og journalistikkens gyldne era)
Lancet 387(10024):1151–1152 (19 March 2016)
Thalidomidkatastrofen var en så desperat tragedie at det er vanskelig å forestille seg at aviser på den tiden ikke kjørte saken daglig, med forsideoppslag, som pekte fingre om skyld og krevde rettferdighet for ofrene og deres familier. Men det gjorde de ikke. Firmaet Distillers, som markedsførte legemidlet som forårsaket fødselsskader, ble skjermet av et rettsvesen i Storbritannia, hvilket hindret offentlig eksponering av hva som gikk galt da erstatningskrav var oppe for domstolene. (…) (The thalidomide disaster was such a desperate tragedy that it is hard to imagine newspapers of the time were not running daily, probing front-page stories, pointing the finger of blame and demanding justice for the victims and their families. Yet they were not. Distillers, the company that marketed the drug which caused birth defects, was sheltered by a judicial system in the UK that prevented public exposure of what went wrong while compensation claims were being heard in the courts.)

(Anm: Media (mediekritikk) (mintankesmie.no).)

(Anm: - Definitivt redaktørmakt. (…) Hva som skal trykkes i en avis er jo gjenstand for en silingsprosess som avisen alene står for. Meg bekjent er det ingen åpenhet hverken i Aftenposten eller i noen andre medier om hvilke standarder som benyttes i utvelgelsen. Er det den redaksjonelle linjen som avgjør? Er det hva som er nyhetsverdig eller er det salgstallene som bestemmer? Eller kanskje avisens politiske orientering? (aftenposten.no 10.11.2016).)

(Anm: NRK og Adresseavisen lot tips om at lærer mobbet egne elever på barneskole i Trondheim ligge. (…) – Svikter barna. (…) Han undrer seg også over at ingen medier stiller kritiske spørsmål til de ansvarlige i kommunen om hvordan mobbingen kunne pågå. (…) NRK og Adresseavisen lot tips om at lærer mobbet egne elever på barneskole i Trondheim ligge. Sjefredaktør Tor Olav Mørseth i Adressa sier det handler om prioriteringer. (journalisten.no 24.2.2017).)

(Anm: Sponsing av journalistikk (mintankesmie.no).)

(Anm Sponsorer gir 40.000 studenter fri tilgang til Schibsteds nettaviser. (…) Nå utvides studentkonseptet til seks nye skoler, med tre sponsorer på laget, BDO, KPMG og Adlibris. Til sammen 40.000 studenter vil nå få fri tilgang flere av Schibsteds aviser. Det er Aftenposten, Bergens Tidende, Stavanger Aftenblad og Fædrelandsvennen. På trappene er også en lansering på den åttende skolen, NTNU i Trondheim. Med NTNU på plass vil Schibsted og partner nå 70.000 studenter.) (kampanje.no 31.10.2016).)

(Anm: Ytringsfrihet og offentlighet. (mintankesmie.no).)

(Anm: Fra fengsling av journalister til det usynlige, økonomiske fengsel. Medieoligarkene brer om seg. (…) Se hva som skjer: TV 2 og staten ble enige. TV 2 skal være en kommersiell allmennkringkaster. Staten legger en solid slump på bordet, oppå bordet. I tillegg ligger det i kortene at staten skal besørge annonsering i hundremillionersklassen hvert år, og skattelovene får finurlige forskrifter som internt i Finansdepartementet kalles Lex TV 2. (medier24.no 7.8.2016).)

(Anm: Thalidomide og media: "Det är utomordentligt viktigt att PR-avdelningen i framtiden anstränger sig ännu mera än hittills för att hålla nära kontakt med framstående vetenskapsmän och opinionsbildare." (Thalidomide and the Power of the Drug Companies. Penguin Books. Stockholm: Bokforlaget Sjöström & Sjöström, 1972 (s. 108)).)

(Anm: Informasjon versus kunnskap og makt (kommersialisering og monopolisering av kunnskap) (mintankesmie.no).)

(Anm: Lederartikler. Å gjøre pasientrelevant klinisk forskning til en realitet. Forskere, bidragsytere (sponsorer; finansiører) og utgivere har alle et arbeid å gjøre (Editorials. Making patient relevant clinical research a reality. Researchers, funders, and publishers all have work to do.) BMJ 2016;355:i6627 (Published 23 December 2016).)

(Anm: Mer kritisk tenkning blant folk med utdannelse? (…) Kritisk tenkning er vår beste sikkerhetsventil mot maktovergrep, tyrannisering, og overtro. (…) Mer kritisk tenkning blant folk med utdannelse?) (…) Er kritisk tenkning utbredt? I så fall blant hvem? (fritanke.no 14.6.2013).)

(Anm:- Jeg sørger over fattigdommen i vår kritiske tenkning. (I mourn the poverty of our critical thinking.) BMJ 2012;345:e5409 (10 August).)

(Anm: Aage Borchgrevink, forfatter og seniorrådgiver i Den norske Helsingforskomite. Ingenting er sant og alt er mulig. (…) I Russland ligger staten bak, mens amerikanske falske nyheter var en forretningsmodell. (…)  I en tid der det finnes mer informasjon enn noensinne, er folk relativt sett dårligere informert enn før. (nrk.no 5.2.2017).)

(Anm: George Orwells «1984» er en bestselger etter Trump-innsettelse. (…) Boken et en dystopisk fortelling om et fremtidig samfunn der fakta blir forvrengt og undertrykt. Folket overvåkes, opposisjonen forsvinner og historien omskrives. (vg.no 25.1.2017).)

(Anm: Michael Flynn trækker sig: Trumps sikkerhedsrådgiver blev ramt af sin egen løgn. Trump accepterer opsigelse fra sin nationale sikkerhedsrådgiver. Aflytning af den russiske ambassadørs telefon tog Michael Flynn i en løgn. (politiken.dk 14.2.2017).)

(Anm: Skrekken for åpenhet i forvaltning, byråkrati og politisk ledelse er et demokratisk problem (aftenposten.no 25.3.2015).)

(Anm: Margaret McCartney: Bevis i en post-fakta-verden (Evidence in a post-truth world.) Gjør internett oss dummere? Utfallet av det amerikanske presidentvalget vil bli analysert som en skarp case-studie lenge etter at vi alle er døde, men internett må i det minste ta noe av skylden. Vi lever i et post-faktum, post-sannhet, vi har fått nok av ekspert-æraen. (Is the internet making us more stupid? The outcome of the US presidential election will be analysed as a caustic case study long after we’re all dead, but the internet must take at least some of the blame. We’re in a post-fact, post-truth, we’ve-had-enough-of-experts era. BMJ 2016;355:i6363 (Published 28 November 2016.)

(Anm: - De som tror intelligens er fastlåst har selvtillit som overgår deres evner. (…) Forskerne bemerker at overdreven selvtillit er et dokumentert problem hos bilførere, motorsyklister, strikkhoppere, leger og advokater. Journal of Experimental Social Psychology 2016;63:94-100 (March 2016).)

(Anm: Kommentar Joacim Lund. Den redigerte virkeligheten. Det blir stadig vanskeligere for journalister å få tak i nøytral informasjon. (aftenposten.no 20.8.2014).)

(Anm: Danske politikere rasler med sablen over for Facebook. Regeringen opfordres til at lade jurister gennemgå, hvordan Facebook evt. kan straffes for at promovere falske nyheder. (jyllands-posten.dk 30.12.2016).)

(Anm: Thalidomide Celgene og risiko for virusreaktivering og pulmonal hypertensjon. Det er kommet nye anbefalinger for behandling med Thalidomide Celgene hos pasienter med tidligere infeksjoner av hepatitt B-virus (HBV) og hos pasienter med underliggende hjerte- og lungesykdom. Thalidomide Celgene brukes i behandling av benmargskreft. Etter legemiddelet kom på markedet er det rapportert tilfeller av virusreaktivering hos pasienter som tidligere har hatt infeksjoner av HBV. Det er også rapportert tilfeller av pulmonal hypertensjon. Derfor revideres anbefalingene for behandling av pasienter med aktuelle risikofaktorer. (legemiddelverket.no 21.6.2016).)

- Thalidomid-produsent beklager

Thalidomid-produsent beklager
dagbladet.no 1.9.2012
Førte til misdannelser på barn.

Administrerende direktør Harald Stock i legemiddelprodusenten Grünenthal sier at selskapet «er svært lei seg» for å ha vært tause overfor alle thalidomidofrene.

Legemiddelet ble solgt til gravide kvinner på 1950 og -60-tallet som en kur mot morgenkvalme. Men thalidomid skulle vise seg å ha fryktelige bivirkninger.

Anslagsvis 10.000 barn over hele verden ble født med misdannelser, blant annet manglende armer og bein, etter at mødrene hadde tatt thalidomid. Legemiddelet ble solgt i 50 land før det ble fjernet fra markedet i 1961. (...)

Taushet var sjokk
Hans Stock sier han ønsker å gi uttrykk for Grünenthals «oppriktige beklagelse og store medfølelse» overfor alle berørte, «deres mødrer og familier».

- Vi ber dere betrakte vår taushet som et uttrykk for det sjokket som skjebnene deres har gitt oss, sier Stock.

Stock kom med beklagelsen under en tale ved innvielsen av et minnesmerke for de tyske ofrene for thalidomid-skandalen i byen Stolberg, der Grünenthal har sitt hovedkvarter. (...)

- Hypotetisk tull
Men unnskyldningen blir avvist av flere støtteorganisasjoner for thalidomidofre, som mener den både er utilstrekkelig og kommer for sent.

- Dersom de mener alvor med å innrømme at de gjorde feil og angre på det som skjedde, så kan de begynne med å hjelpe oss som er rammet økonomisk, sier britiske Freddy Astbury. Han ble født uten armer og bein i 1959 etter at moren hans hadde tatt thalidomid under svangerskapet.

Advokat Peter Gordon, som representerer flere thalidomidofre i Australia anklager Stock for villedning og å komme med «hypotetisk tull».

- Grünenthal har i over 50 år drevet en utstudert forretningsstrategi for å unngå moralske og økonomiske konsekvenser av sine skjødesløse handlinger på 1950- og 60-tallet, sier han. (NTB)

- Harold Evans, then editor of the Sunday Times: “The only force that could do any good in the thalidomide case was the free press”.

Investigative Journalism
BMJ 2016;352:i353
Attacking the devil: the thalidomide story. (Published 21 January 2016)
A new film chronicles former Sunday Times editor Harold Evans’s campaign for the rights of the children affected by the drug. Rebecca Coombes recounts the scandal

The thalidomide scandal stands as one of the worst ever medical disasters. The sedative, created in Germany in 1953 and marketed as a powerful antiemetic to pregnant women, led to 2000 deaths and to 10 000 children with birth defects, principally in Europe, Australasia, and Canada. In the United Kingdom alone 2000 “thalidomide babies” were born limbless, and many had other effects such as deafness and blindness, in the three years after the drugs was licensed for use in 1958. There were no cases in the United States because of stricter drug safety laws.

In 1961 the Australian doctor William McBride wrote to the Lancet after noticing an increase in the number of babies with birth defects at his hospital. All the mothers had taken thalidomide. The drug, made by the giant German pharmaceutical company Chemie Grünenthal, was withdrawn the same year and banned in the UK in 1962. And yet still many of the families had no idea of the cause of their babies’ malformations. (…)

Tysk legemiddelprodusent beklager at barn fikk misdannelser
nrk.no 1.9.2012
FØDT UTEN ARMER: Arkivfoto fra 1965 som viser en treåring som ble født uten armer etter at mora brukte det tyske legemiddelet thalidomid mot morgenkvalme.

Det tyske selskapet som produserte legemiddelet thalidomid for 50 år siden, har for første gang beklaget overfor de mange tusen barna som ble født med misdannelser på grunn av legemiddelet. (...)

(Anm: Pasientsikkerhet (rettssikkerhet) (mintankesmie.no).)

(Anm: Fri tilgang til forskningsresultater? (forskningsdata) (mintankesmie.no).)

(Anm: The hidden side of clinical trials | Sile Lane | TEDxMadrid (youtube.com).)

(Anm: Forvaltningsmakt og kunnskapspolitikk. Sammendrag. Helse- og omsorgsdepartementet benekter at de ønsker å styre forskninga i underliggende etater, og ser ingen problemer med at forskninga ligger under forvaltninga. Rus & Samfunn 05 / 2016 (Volum 9) Side: 33-35.)

(Anm: Frie forskere eller maktens lakeier? Abstrakt. Det går et skisma gjennom den samfunnsvitenskapelige rusforskningen. Ved første øyekast er det vanskelig å forstå hvorfor. Rus & Samfunn 05 / 2016 (Volum 9) Side: 36-40.)

(Anm: Nesten halvparten av alle studier som er gjennomført av store sponsorer i det siste tiåret er upublisert (Nearly half of all trials run by major sponsors in past decade are unpublished.) BMJ 2016;355:i5955 (Published 04 November 2016).)

(Anm: Who's not sharing their trial results? (trialstracker.ebmdatalab.net).)

(Anm: Transparency for patients: How much is too much? (pharmafile.com 11.10.2016).)

(Anm: Parlamentsmedlemmer hører at kliniske forsøk er byråkratiske, uklare, og forvirrende for forskere og pasienter. (…) "Det har vært en rekke kjente tilfeller hvor godkjente legemidler er basert på ufullstendig informasjon — og hvor den informasjonen som senere er stilt til rådighet har vist at legemidlet er ineffektivt eller faktisk skadelig.  (Clinical trials are bureaucratic, opaque, and offputting to researchers and patients, MPs hear.) BMJ 2013;346:f1711 (14 March 2013).)

- 80 millioner pund til overlevende etter thalidomid

£80m grant for Thalidomide survivors (80 millioner pund til overlevende etter thalidomide)
bbc.co.uk 20.12.2012
An £80 million grant has been put aside for over 300 Thalidomide victims in England, the government has announced.

The money will help meet their health needs over the next 10 years as they approach old age, Health Minster Norman Lamb said.

The drug was used by expectant mothers to combat morning sickness between 1958 and 1961 but it led to many babies being born with physical disabilities.
The Thalidomide Trust welcomed the announcement.

The £80m sum will be paid to the Thalidomide Trust through an annual grant. (...)

- Må betale erstatning til Thalidomid-ofre

Må betale erstatning til Thalidomid-ofre
nrk.no 20.11.2013
Spanske thalidomid-ofre har fulgt rettssaken i Madrid.

Legemiddelfirmaet Grünenthal er dømt til å betale hver av de spanske ofrene for de kvalmedempende pillene minst 165.000 kroner.

Det har en spansk rett avgjort, skriver El Pais. I januar i fjor beklaget det farmasøytiske firmaet for første gang overfor de mange tusen barna som ble født med misdannelser på grunn av legemiddelet.

Legemiddelet ble solgt til gravide kvinner på 1950 og -60-tallet som en kur mot morgenkvalme, men viste seg å ha fryktelige bivirkninger.

Anslagsvis 10.000 barn over hele verden ble født med misdannelser, blant annet uten armer og bein, etter at mødrene hadde tatt thalidomid. (...)

Sommeren 2013 ble det meldt at legemiddelet igjen er tatt i bruk i Brasil. Medisinen er blitt gitt til mennesker som lider av spedalskhet, og noen kvinner har tatt middelet mens de var gravide, og uten å være klar over de skadelige bivirkningene. (...)

- Åtte flere mennesker i Storbritannia saksøker Grünenthal og Diageo over thalidomid

Eight more people in UK sue Grünenthal and Diageo over thalidomide (Åtte flere mennesker i Storbritannia saksøker Grünenthal og Diageo over thalidomid)
BMJ 2014;348:g3806 (9 June 2014)
A group of people who claim that they were damaged by the drug thalidomide before their birth have launched a compensation claim at the High Court in London, more than 50 years after they were born.

Eight claimants have filed a negligence action against the drug’s German manufacturer, Grünenthal, and against Diageo, which took over the drug company’s UK distributor, Distillers. The solicitor for the claimants said that more people were expected to join the legal action, which alleged that the companies failed to check that the drug was safe for fetuses when taken by pregnant women.

Thalidomide was used by expectant mothers from 1958 to 1961 to control symptoms of morning sickness, but it caused extremely shortened limbs and other deformities in many babies. Thousands of babies worldwide were affected before the drug was removed from the market. (…)

- Pillen som vekket verden?

Pillret som väckte världen
Thalidomide and the Power of the Drug Companies. Penguin Books. Stockholm: Bokforlaget Sjöström & Sjöström, 1972 (s. 45, 50-51)
(...) Mot slutet av 1957 intensifierades thalidomidpropagandan. Särskilt tryckte man därvid på medlets "fullständiga ogiftighet."

Man inledde en brett upplagd och koncentrerad kampanj för att medlet skulle användas på pediatriska och geriatriska kliniker.

Nyttan av thalidomid för diabetiker och patienter med leverskador underströks gång på gång. Grünenthals PR-verksamhet resulterade i att thalidomidförbrukningen gick upp i alla åldrar och i varje tänkbar patientkategori. Thalidomiden påstods vara "fullständigt oskadlig", "helt atoxisk" m. m., en policy som härrörde från dr Mückter vid Grünenthal, men som oroade en del av hans medarbetare. Påståendet om atoxicitet, ogiftighet, som utfärdades av bolaget, grundade sig på det faktum att det inte hade varit möjligt att i djurförsök finna en dödande (letal) dos, när thalidomiden gavs i massiva mängder genom en enstaka dosering. Denna avsaknad av akut toxicitet ansågs vara en stor klinisk fördel eftersom detta omöjliggjorde självmordsförsök, och var naturligtvis även en värdefull egenskap med tanke på de läkemedelsförgiftningar som ofta orsakas av att små barn får tag i sömnmedel och lugnande medel.

Farmakologer och kliniker har emellertid sedan långt tillbaka varit medvetna om att en låg akut toxicitet ingalunda utgör en garanti för att läkemedlet är oskadligt när det användes regelbundet i låga doser under en längre tid. Med andra ord, en låg akut toxicitet behöver inte garantera en låg kronisk toxicitet. Före thalidomiden hade en lång rad preparat visats ge skador vid långtidsbehandling som icke var uppenbara när medlen gavs i höga doser vid ett enstaka tillfälle, eller under en kort tidsperiod. Exempel på dylika läkemedel var uretan, ursprungligen använt som ett lugnande medel, fenacetin ett alImänt smärtstillande medel samt kloramfenikol (Chloromycetin) ett effektivt antibiotikum. Sålunda fann man i djurförsök att uretan var en kraftigt verkande cancerframkallande substans, och som även kunde ge fosterskador. Fenacetin visades orsaka förändringar i blodets sammansättning såväl som psykiska rubbningar. Kloramfenikol orsakade i flera fall aplastisk anemi med dödlig utgång etc. Från vetenskaplig ståndpunkt är ett "fullständigt ofarligt" eller "atoxiskt" läkemedel ett okänt begrepp. Dr Gottholdt Erich Wemer föreslog att dessa formuleringar skulle mildras och skrev i ett memorandum 3 mars 1958: "Teoretiskt sett vore det möjligt att på något sätt förbättra substansens löslighet och på så vis få fram en dödlig dos för experimentdjur".

I praktiken fäste man dock ringa avsende vid anmärkningar som dessa och i en cirkulärskrivelse till försäljare och vetenskapliga medarbetare 28 maj 1958 föreslogs att de särskilt skulle trycka på "ogiftigheten" och att "kontinuerlig läkarkontroll av förbrukningen" hos sjukhuspatienter "inte var behövlig". Detta skulle givetvis få till följd dels att riskerna för biverkningar ökade och dels att upptäckten av biverkningar försvårades av brist på uppföljning av patienterna.

"Substansen N-phtalylglutaminsyreimid (thalidomid) är så ogiftig att den kan ges även till nyfödda och barn," skrev Grünenthal i ett brev till alla apotekare i Västtyskland. I ett cirkulär (161 916 exemplar tryckta) till allmänpraktiserande läkare våren 1959 hittar man att "biverkningar inte uppträder ens vid överdosering eller långtidsmedicinering." (...)

Biverkningarna bagatelliseras av Chemie Grünenthal

(...) Låt oss nu återvända till händelseutvecklingen i Västtyskland från 1959 och framåt beträffande thalidomiden. När professor Schmalz, Frankfurt am Main, rapporterade till Chemie GrünenthaI att han hade observerat "balansrubbningar" och "yrsel" hos en äldre patient, något som han tillskrev Contergan, svarade dr Sievers att det var första gången sådana biverkningar hade kommit till företagets kännedom. Ett faktum är dock att professor Gerhardt Kloos hade konstaterat yrselsymptom under den kliniska testningen av thalidomid. Liknande observationer meddelades också 1955 och 1957 av kliniska undersökare som Jung, Baumann, Schildwächter och Hug liksom av läkemedelsfirman Smith Kline & French i USA. (...)

(Anm: Legemiddelindustrien (Big Pharma) (mintankesmie.no).)

(Anm: USAs mest beundrede lovbryter. (America's Most Admired Lawbreaker ) I løpet av 20 år utviklet Johnson & Johnson et kraftig legemiddel, promoterte det ulovlig overfor barn og eldre, skjulte bivirkninger og tjente milliarder av dollar. Dette er innsidehistorien. (Over the course of 20 years, Johnson & Johnson created a powerful drug, promoted it illegally to children and the elderly, covered up the side effects and made billions of dollars. This is the inside story.) (huffingtonpost.com 8.10.2015).)

(Anm: Tjenestemenn anklaget også firmaene for at de i markedsføringen av legemidler til barn hadde unnlatt å opplyse om at Risperdal (risperidone) kan føre til hormonelle ubalanser som kan føre til brystvevutvikling og infertilitet (barnløshet) hos gutter og jenter. I markedsføringen av legemidlet for behandling av eldre mennesker med demens hadde firmaet opprettet et salgsteam for omsorg for eldre, til tross for at data fra en studie finansiert av Janssen som viste at risperidon doblet risikoen for dødsfall blant eldre mennesker, ifølge statlige tjenestemenn. BMJ 2015;351:h7018 (Published 31 December 2015).)

(Anm: - Således ble bruk av antipsykotika knyttet til en doblet risiko for lungebetennelse hos pasienter med AD (Alzheimers sykdom), og til og med en høyere relativ risikoøkning (3,43 ganger) blant dem uten AD. (…) Resultatene indikerer at bruk antipsykotika er knyttet til en høyere risiko for lungebetennelse uavhengig av alder, anvendt studiedesign, behandlingsvarighet, valg av legemidler eller samtidige sykdommer. (dgnews.docguide.com 30.8.2016).)

(Anm: Among antidementia drugs, memantine is associated with the highest risk of pneumonia. A recent study from the University of Eastern Finland shows that among users of antidementia drugs, persons using memantine have the highest risk of pneumonia. The use of rivastigmine patches is associated with an increased risk as well. (medicalnewstoday.com 24.11.2016).)

- Dansk retssag kan være på vej i moderne tids største lægemiddelskandale

Dansk retssag kan være på vej i moderne tids største lægemiddelskandale
jyllands-posten.dk 4.12.2016
Svensk støtte vil forsøge at bane vejen for en officiel undskyldning og erstatning til de sidste overlevende danske thalidomidskadede.

Fosterskader forårsaget af gravides brug af medikamenter med thalidomid i perioden 1957-1962 er blevet kaldt moderne tids største lægemiddelskandale. Det anslås, at 10.000 børn blev født med svære fosterskader på grund af det kemiske stof, thalidomid, fra det vesttyske lægemiddelfirma Chemie Grünenthal. (…)

Sundheds- og ældreministeriet afviste i januar de danske thalidomidskadedes forespørgsel om erstatning og en officielt undskyldning med et skriftlig svar, hvor de bl.a. henviste til:

»På det tidspunkt hvor thalidomid blev anvendt af gravide, fandtes der ingen særskilt lovgivning om erstatning for lægemiddelskader.« (…)

Undskyldninger
Advokat og tidligere folketingsmedlem for Venstre og De Radikale Bjørn Elmquist er ikke overrasket over, at man i thalidomidsagen ikke vil undskylde officielt. Bjørn Elmquist fører selv sager, hvor han forsøger at få staten til anerkende et medansvar for misgerninger begået i 1960’erne, og han har erfaret, at det eneste sted, man kan finde undskyldninger, er blandt oppositionen.

»Når man sidder i opposition, så synes man, at der skal siges undskyld og måske også gives erstatning. Og når man så har socialministerposten, så er holdningen, at sagerne er forældet. Det har været gældende både i blå- og rød blok.« (…)

(Anm: Publikum ønsker tøffere straffetiltak mot uansvarlig atferd i næringslivet. (- Resultatene viste en sterk offentlig bekymring for skjevhet i rettssystemet) (theconversation.com 25.7.2016).)

(Anm: Superrike skattesnytarar. (…) Denne verksemda vil ikkje ta slutt før dei som legg til rette for hemmeleghald og skatteunndraging – bankar, advokatar og rådgjevarar – opplever ein reell risiko for å bli straffa for å utføre slike tenester.) (dn.no 3.7.2017).)

(Anm: EU-kommissionen visste om VW-fusket. (- Misstankarna inom kommissionen väcktes till liv när dess experter insåg att luftkvaliteten i städer inte förbättrades som förväntat efter de strängare utsläppskraven för bilar som infördes 2007, enligt Der Spiegel.) (nyteknik.se 15.7.2016).)

(Anm: Volkswagen mistenkt for å ha villedet EUs investeringsbank. Volkswagen er mistenkt for å ha brukt et lån fra Den europeiske investeringsbanken (EIB) til å utvikle teknologi som åpnet for juks med utslippstester. Sjefen for den europeiske investeringsbanken (EIB) Werner Hoyer er skuffet over Volkswagen. (dn.no 2.8.2017).)

(Anm: VW-chef erkänner bedrägeri. En högt uppsatt chef på tyska Volkswagen (VW) i USA, inblandad i avgasskandalen, erkänner bedrägeri, meddelade en talesperson för domstolen i Detroit på tisdagen. (nyteknik.se 26.7.2017).)

(Anm: VW-topp sier seg skyldig – risikerer 169 år i fengsel. Den tidligere VW-toppen i USA, Oliver Schmidt, innrømmer å ha forsøkt å dekke over utslippsjukset. Nå risikerer han mange år bak murene. (tv2.no 28.7.2017).)

(Anm: Tidligere Volkswagen-ingeniør dømt til fengsel. En tidligere ingeniør i Volkswagen får 40 måneders fengsel etter Volkswagen-skandalen. (vg.no 25.8.2017).)

(Anm: Dieselskandalen truer tysk økonomi. Den tyske dieselskandalen utgjør en risiko for landets økonomi, opplyser Tysklands finansdepartement i en rapport mandag. Dieselskandalen oppsto for nesten to år siden, da det ble kjent at Volkswagen jukset med utslippstallene. Her monterer tyske arbeidere dieselmotorer på en Volkswagen-fabrikk i Chemnitz i Tyskland. (dn.no 21.8.2017).)

(Anm: -1200 vil dø av utslipp fra Volkswagens «juksebiler». Amerikanske forskere har undersøkt konsekvensene av utslippsjuks. (…) Det er forskere ved universitetet MIT i USA som har sett nærmere på konsekvensene av Volkswagens utslippsjuks. (dagbladet.no 3.3.2017).)

(Anm: Dieseljuks. Forskere har funnet den skjulte koden i juksebilene til Volkswagen. Gikk langt for å hindre at det var mulig å teste det virkelige utslippet. (…) Nå har de funnet svaret, gjemt i programvaren til bilene, melder University of California San Diego. (…) Resultatene er publisert i en rapport (PDF), som blir lagt frem frem under IEEE Symposium on Security and Privacy i San Francisco denne uken. Under vanlig bruk, slipper bilene ut inntil 40 ganger mer NOx enn tillatt. Utslippsavsløring: Skrur av eksosrensingen allerede ved 17 grader (tu.no 23.5.2017).)

(Anm: Research. The Volkswagen Emissions Scandal Could Shorten Thousands of Lives, Study Says (time.com 3.3.2017).)

(Anm: VW-sjef pågrepet i USA En høytstående sjef i Volkswagen i USA har i kjølvannet av dieselskandalen blitt pågrepet av FBI, mistenkt for bedrageri, ifølge The New York Times. Oliver Schmidt ble ifølge den amerikanske avisa pågrepet lørdag. (nrk.no 9.1.2017).)

(Anm: Volkswagen må betale 36 milliarder kroner etter utslippsjukset. (aftenposten.no 11.1.2017).)

(Anm: Volkswagen trolig spart for milliarder i USA. En dommer i USA har avvist et søksmål mot Volkswagen, noe som kan spare den tyske bilprodusenten for milliarder av dollar i utbetalinger. Avgjørelsen kan avskrekke en rekke amerikanske stater fra å saksøke Volkswagen etter utslippsskandalen som har fulgt bilprodusenten i nesten to år. Den føderale dommeren Charles Breyer avviste søksmålet fra delstaten Wyoming med henvisning til at den aktuelle forurensningsloven må reguleres sentralt og ikke av de amerikanske delstatene. (dn.no 1.9.2017).)

(Anm: Tysk avis: VW-sjefen godkjente dekkoperasjon. Martin Winterkorn, avgått konsernsjef i Volkswagen, godkjente en plan om å holde tilbake informasjon fra amerikanske myndigheter, skriver Bild. (e24.no 26.9.2016).)

(Anm: VW må betale 2,8 milliarder dollar i bot for dieseljuks. Beløpet tilsvarer over 24 milliarder kroner. (dagbladet.no 21.4.2017).)

(Anm: Nobelprisvinner trekker seg fra Panama-gransking. (…) Begrunnelsen er at granskingen vanskeliggjøres av hemmelighold og manglende åpenhet.) (…) Pieth sier det blant annet finnes beviser for hvitvasking av penger fra barneprostitusjon i Panama-dokumentene. (dn.no 6.8.2016).)

(Anm: Margaret McCartney: Valgfri offentliggjøring av utbetalinger er meningsløst. (Margaret McCartney: Optional disclosure of payments is pointless.) (- Og åpenhet anskueliggjør problemene: bør de som mottar tusenvis av pund fra industrien som "påtenkte ledere" sitte i paneler for utarbeidelse av nasjonale retningslinjer eller hjelpe til med å stake ut regjeringens politikk?) BMJ 2016;354:i3692 (Published 01 July 2016).)

(Anm: For mange retningslinjer for behandlinger er skrevet av eksperter med finansielle konflikter, viser studien. (statnews.com 22.8.2016).)

(Anm: Naturlig at dette er offentlig. OUS-lege Elisabeth Gulowsen Celius samtykket til offentliggjøring av honorarer. Hun er kritisk til kolleger som ikke har gjort det samme. – Det kan reise spørsmål om det er bindinger som ikke tåler dagens lys. (dagensmedisin.no 12.8.2016).)

(Anm: Resultater publisert i JAMA Internal Medicine antyder at ett enkelt gratis måltid kan øke sannsynligheten for at en lege vil foreskrive et bestemt legemiddel. (Findings published by JAMA Internal Medicine suggest that even a single free meal can boost the likelihood a doctor will prescribe a certain drug) (online.wsj.com 20.6.2016).)

(Anm: FDAs rådgivere på opioider sparket grunnet bånd til industrien, ifølge AP. (FDA's advisers on opioids booted for ties to industry, AP learns. Having been buffeted by controversy over its approval of addictive opioid drugs, the FDA is calling on a panel of experts to help it sort through the thorny issue. But even before the new panel met, it has been tinged by controversy itself, dismissing four advisers because of perceived ties to drugmakers.) (fiercepharma.com 8.7.2016).)

(Anm: Offentliggjøring av verdioverføringer. Legemiddelindustrien offentliggjør i dag alle verdioverføringer til helsepersonell og helseforetak. (lmi.no 30.6.2016).)

(Anm: Leder. Disclosure UK: åpenhet (offentliggjøring) bør ikke lenger være valgfritt BMJ. (Editorials. Disclosure UK: transparency should no longer be an optional extra) BMJ 2016;354:i3730 (Published 06 July 2016).)

(Anm: Disclosure UKs nettsted gir en "illusjon av åpenhet", sier Goldacre (Disclosure UKs nettsted gir en "illusjon av åpenhet", sier Goldacre) (Disclosure UK website gives “illusion of transparency,” says Goldacre) BMJ 2016;354:i3760BMJ 2016; 354 (Published 06 July 2016).)

(Anm: Reporting of financial and non-financial conflicts of interest by authors of systematic reviews: a methodological survey. (…) Conclusions Although close to half of the published systematic reviews report that authors (typically many) have conflicts of interest, more than half report that they do not. Authors reported individual conflicts of interest more frequently than institutional and non-financial conflicts of interest. BMJ Open 2016;6:e011997.)

(Anm: - Legene som deklarerte de høyeste inntektene fra legemiddelfirmaer i Storbritannias nye database uttaler at åpenhet om utbetalingene bør være obligatorisk. (The doctors who declared the most earnings from drug companies in the United Kingdom’s new database have said that being transparent about payments should be mandatory.) BMJ 2016;354:i3716 (Published 04 July 2016).)

(Anm: Leger som mottar de største utbetalingene fra legemiddelfirmaer deklarerer dem ikke på nytt nettsted. (Doctors getting biggest payments from drug companies don’t declare them on new website. BMJ 2016;354:i3679 (Published 01 July 2016).)

(Anm: Association between payments from manufacturers of pharmaceuticals to physicians and regional prescribing: cross sectional ecological study. BMJ 2016;354:i4189 (Published 18 August 2016).)

(Anm: Medisinsk utstyr (mintankesmie.no).)

(Anm: Legemiddelprodusenter og medisinske utstyrsprodusenter betalte i fjor 6,5 milliarder dollar til leger og undervisningssykehus. (Drug and device makers paid $6.5 billion to docs and teaching hospitals last year.) (statnews.com 30.6.2016).)

- Men som bekant måste man tjuta med ulvarna, och därför vill vi föreslå Er att även för Ultra-Grunovit leta reda på en lämplig utprovare som författar en till detta preparat välvilligt inställd publikation.

Pillret som väckte världen
Thalidomide and the Power of the Drug Companies. Penguin Books. Stockholm: Bokforlaget Sjöström & Sjöström, 1972 (s. 38, 43-44)
(...) När det gällde att påskynda introduktionen av thalidomid i utlandet var det givetvis av stor vikt att kunna engagera inhemska läkare för kliniska prövningar. En rapport till Chemie Grünenthal från Spanien meddelade att en dr Lorenzo Frutes Carabias, som sedan lång tid tillbaka stått i kontakt med Grünenthalrepresentanten Senior Garcia, ”hade förklarat att han var villig att skriva en kort artikel om Noctosediv (det spanska varunamnet på thalidomid), varvid han överlät till oss (Grünenthal) att revidera det slutgiltiga manuskriptet”.

Det tyska bolagets syn på hur dylika prövningar borde gennomföras framgår i ett brev av den 14 april 1960 till representanten ParceIsia i Portugal:

Vetenskapligt väl underbyggda arbeten är givetvis mycket värdefulla, men i detta fall inte den viktigaste saken. För att tala rent språk: En snabb publicering (kanske inom tre månader) med en beskrivning av 15 eller 20 framgångsrikt behandlade patienter som tålde läkemedlet väl, är mer värdefullt än ett arbete planerat på bred bas som inte kan publiceras förrän om 8 till 12 månader. Med utgångspunkt från dessa synpunkter torde det vara fullt uppenbart vilken sorts utprovare vi har i åtanke.

”Vilken ”sorts utprovare” som Grünenthal tänkte på framgår av ett brev från den 25 juli till det portugisiska bolaget:

”Genom den nämnda bestämmelsen att icke tillåta något preparat utan att det föreligger tryckta publikationer, framtvingar man rent ut sagt författarskapet av mot betalning skrivna arbeten som utökar floden av medicinska skrifter utan att tillföra vetenskapen någon vinst. Men som bekant måste man tjuta med ulvarna, och därför vill vi föreslå Er att även för Ultra-Grunovit leta reda på en lämplig utprovare som författar en till detta preparat välvilligt inställd publikation. Ett passande arvode (vi ber er att föreslå ett lämpligt belopp) står givetvis till förfogande."

Uppenbarligen har man svårigheter att finna en lämplig person i Portugal:
”Naturligtvis kunde vi vända oss till en annan sorts utprovare, nämligen till okända, yngre läkare som skulle åta sig ett sådant arbete endast av ekonomiska skäl, på villkor att arbetet icke får publiceras i Portugal.” (...)

(Anm: inhemska; innenlandske.)

- Thalidomide og samrøre mellom leger og legemiddelfirma

Pillret som väckte världen
Thalidomide and the Power of the Drug Companies.
Penguin Books. Stockholm: Bokforlaget Sjöström & Sjöström, 1972 (s. 46, 52-55, 59-65, 77-78, 87-92, 263) (...) I augusti 1958 sändes en sammanfattning av dr Augustin Blasius undersökningar av Conterganet ut till 40 245 allmänpraktiserande läkare. I följebrevet, underskrivet av dr Werner, betecknas Contergan som det bästa medlet av denna typ för blivande och ammande mödrar ”som varken skadar mor eller barn”, hette det, men för detta saknades bevis både i dr Blasius arbete och i forskningen fram till denna dag. (...)

I september 1959 stoppas användningen av Contergan vid distriktssjukhuset i Hellersen på grund av allvarliga allergiska reaktioner i form av svåra fall av purpura (lokala hudblödningar). Upplysningar som tydde på att dessa biverkningar eventuellt skulle komma att behandlas i en kommande publikation, utlöste stor oro vid Chemic Grünenthal. En rapport från den 12 oktober 1959 lyder: ”Enligt överenskommelse med oss kommer Dr Michael att göra ett besök här, lämna en förklaring och för hindra en eventuell publicering."

Grünenthals schweiziska partner Pharmakolor AG i Basel beskriver situationen på följande sätt 27 augusti 1959: ”Tjugo väl renommerade läkare har nu talat om för våra PR-män att de själva eller deras patienter drabbades av svåra biverkningar på morgonen dagen efter det att de tagit en tablett Softenon forte och att dessa yttrade sig i extrem trötthet, darrningar i händerna etc. Professor Ludwig, chefsläkare vid medicin II på Bürgerspital i Basel, yttrade: ”En gång men aldrig mer. Detta är ett för färligt medel.

Biverkningarna var emellertid övergående och eftersom majoriteten av rapporterna fortfarande var mycket positiva lät man sig inte oroas överhövan i Stolberg.

Situationen för företaget förvärrades dock när dr Ralf Voss i Düsseldorf skickade in en rapport den 3 oktober 1959. Denne neurolog hade iakttagit ett s. k. polyneuritfall, som möjligen kunde tillskrivas Contergan. Han ville ha upplysningar om ”huruvida det var känt om Contergan kunde skada perifera nervsystemet.” Dr Werner och dr Sievers svarade att några sådana effekter hade aldrig tidigare observerats. Vi vet nu att dessa upplysningar till dr Voss var oriktiga. Under den kliniska testningen av Contergan 1956 hade dr Ferdinand Piacenza i Wasach beskrivit ett fall av polyneurit som kunde föras tillbaka till läkemedlet. Andra tidigare inkomna rapporter som hänförde sig till denna biverkning var följande:

26 augusti 1958 rapporterade dr Kreideweiss att Contergan kunde orsaka gångsvårigheter efter längre tids användning. 14 juli 1959 fick Grünenthal-representanten Johannes Zila från Düsseldorf kontakt med en apotekare som berättade om en kund som trodde sig drabbats av parestesier eller ”myrkrypningar” från Contergan.

Under augusti 1959 rapporterade dr Consten i Schwelm ett flertal fall med polyneuriter efter Conterganbehandling, och 15 oktober samma år skrev Grünenthalrepresentanten Margot Vogel att dr Angermann i Iserlohn ”hade iakttagit känselrubbningar i fingrar och tår efter månadslång användning av Contergan och att hans svägerska, som tagit Contergan samtidigt, ldagade över liknande symtom.” Dr Werner och dr Sievers skrev till dr Angermann att de inte kände till sådana symtom i samband med medlet. 27 november 1959 kom nya rapporter om likartade verkningar från dr Sartorius i Dusseldorf.

Den polyneurit som det rör sig om i dessa fall är en nervskada orsakad av thalidomid, betecknad som toxisk polyneurit. Symtomen är karakteristiska och gör det möjligt att skilja denna form av polyneurit från andra, där exempelvis alkoholmissbruk är orsaken. Efter kontinuerlig användning av thalidomid under kortare eller längre tid - från två veckor upp till tre år - uppstod stickningar i extremiteterna, åtföljda av känselförlust (parestesi) och frusenhet. Känselförlusten drabbade i allmänhet först tårna, och det var inte säkert, att patienten spontant observerade detta. Parestesin gick sedan vidare ut över foten till vristen och upp i vaden, dock aldrig ovanför knäna. Månader senare, men praktiskt taget aldrig samtidigt, började fingrarna kännas avdomnade. Med tiden utvecklades nu hela symtombilden vid toxisk polyneurit med muskelsmärtor och kramper i extremiteterna, svaghet i dem, reflexrubbningar och bristande samordning mellan extremiteterna vid rörelse (ataxi). Patienten är oförmögen att känna ”var han har sina ben,” och gången blir därför osäker och icke koordinerad. Vid fullt utvecklad sjukdom kan partiella förlamningstillstånd uppträda och det blir över huvud taget svårt att utföra kroppsrörelser. Patienten är helt invalidiserad, och i svåra fall kan symtombilden illa den vid den svåra nervsjukdomen funikulär myelos, som leder till degeneration av nervändarna i ryggmärgen. Av en intern rapport hos Ciba påpekas att thalidomidens verkningar kan jämföras med s. k. talliumförgiftning, de förgiftningsbilder som iakttages vid difteri och den oljeförgiftning orsakad av tri-ortokresylfosfat, som drabbade tusentals människor i Marocko.

Bortsett från polyneuriter förekom ofta även andra allvarliga symtom på att det centrala nervsystemet påverkats. Här kan nämnas ofrivilliga ansiktsryckningar, muskeldarrningar i hela kroppen, abnorma känsloförnimmelser och svåra rubbningar av koncentrationsförmågan, dubbelseende och i några fall även krampanfall av epileptisk typ. Till skillnad från de perifera nervskadorna försvann emellertid dessa symtom efter att medicineringen upphörde. Vid thalidomidskada i perifera nerver kvarstår i flertalet fall symtomen även om en viss förbättring kan noteras i vissa fall. Hur pass frekventa dessa biverkningar är vet man inte sikkert, men i fall med långtidsmedicinering uppger litteraturen att de ligger på nivån fem till tjugo procent av samtliga behandlade patienter. Bortsett från medicinska företrädare för läkemedelsföretag som saluförde thalidomid och en mindre grupp läkare nära knutna till dem, är thaIidomidens betydelse för uppkomsten av dessa skador allmänt accepterad. I december 1960 påbörjade dr. Voss, som var allvarligt oroad av dessa biverkningar, en systematisk sammanställning av liknande fall. Redan tidigare samma år hade Voss utpekat thalidomiden som en nervskadande substans vid en specialistkurs i neurologi i Düsseldorf den 1 maj, varvid polyneuriten blev känd i vidare läkarkretsar. (...)

När Grünenthal får veta att neurologen dr Horst Frenkel i Königstein tänker offentliggöra sina observationer av ett tjugotal polyneuritfallorsakade av thalidomid, ger sig dr Sievers och dr Kelling i väg för att försöka avstyra det. Frenkel står fast i sin uppfattning och förklarar att han ska publicera i Die Medizinische Welt. Eftersom Grünenthal bedömer möjligheterna små att påverka Frenkel, försöker företaget nå sitt mål via tidskriftens redaktör. Dr Kelling tar upp förhandlingar med chefredaktören dr Paul Matis i Stuttgart. Dr Michael säger i sin månadsrapport till Grünenthal i september 1960 att ”vi i det långa loppet knappast kan hindra publiceringen av Conterganets biverkningar ...dr Kelling och jag har besökt dr Matis i Stuttgart, chefredaktör för die Medizinische Welt, för att diskutera hur man ska kunna hindra publicering av den artikel han fått om Contergan.” Dr Kelling konstaterar med belåtenhet i sin årsrapport för 1960 att "våra vänskapliga förbindelser med dr Matis har resulterat i fördröjning av det översända manuskriptets publicering. (...)

Under rättegången i Alsdorf medgav dr Matis att han sänt över dr Frenkels manuskript till Grünenthal för kommentarer men förnäkade katekoriskt att han skulle ha låtit sig påverkas. (...)

När dr Gertrud Homann, chef för läkarförbundets läkemedelskommitté i Göttingen i november 1960, tar upp frågan om Conterganets biverkningar, tvingas Grünenthal öppna en ny defensiv front - denna gång mot myndigheter och institutioner, som har ansvar för hälsovården. Grünenthals representanter ger sig ut på turné bland ämbetsmännen i berörda ministerier för att försöka övertyga dem om medlets ”fullständiga oskadlighet.” ”Vi kommer att slåss för Contergan till sista blodsdroppen,” heter det i ett av Grünenthals papper. Mellan juli och oktober besöker företagets försäljare 30 382 läkare. Informationsmaterialet är fortfarande oförändrat. Contergan fortfarande ogiftigt. Inte förrän 2 november trycks nya etiketter där man kan läsa följande: ”Som de flesta andra läkemedel kan Contergan vid längre tids dosering ge överkänslighetsreaktioner hos härför disponerade patienter… Så snart medlet utsättes, försvinner de allergiska reaktionerna.

Det räcker inte med att denna text bagatelliserar reaktionernas svårighetsgrad, den är dessutom falsk och vilseledande. Ett flertal neurologer har gjort Grünenthal uppmärksamma på att nervskadorna i allmänhet är irreversibla och att just inga förbättringar noteras, även om medicineringen upphör. Skadorna är inte heller av allergisk typ utan diagnosticeras vanligen som ”toxisk polyneurit”. I en intern Ciba-rapport sägs att ”det är utan tvekan fastslaget att thalidomid orsakar allvarliga neurotoxiska skador. Den tyske tillverkaren (Grünenthal) försöker framhålla, att skadorna är hudreaktioner av allergisk typ (något som tillfälligt kan inträffa med Doriden). (...)

31 december 1960 kommer British Medical Journal ut med ett nummer, vari dr A. Leslie Florence riktar en fråga till tidskriftens redaktör under rubriken ”Är det thalidomidens fel?” Dr Florence beskriver kortfattat sina iakttagelser på fyra fall med thalidomid-polyneurit och undrar nu om ”någon av Edra läsare observerat sådana biverkningar efter långtidsbehandling med medlet.” Detta är första gången nervskadorna beskrivs i medicinsk facklitteratur.

I slutet av februari 1961 känner Grünenthal till mer än 400 fall av polyneuriter med Contergan som misstänkt orsak. Utöver nervskadorna finns ett stort antal ”paradoxala” eller oförklarliga biverkningar rapporterade, och hittills ulppgår antalet biverkningsfall av olika slag till flera tusen. (...)

I ett brev avsänt den 27 februari 1961 till licenstagaren i USA, The William S. Merrell Co., Ohio, påstår Grünenthal att man endast hört talas om ett enda fall av polyneurit i Tyskland under 1960 och att meddelanden om att ytterligare fall iakttagits nådde firman först i och med föredragen i Düsseldorf den 15 februari.

Att man vid denna tid även på Gl-unenthal är övertygad om att thalidomiden ligger bakom nervskador bevisas av det faktum att man i den interna diskussionen inte frågar sig om thalidomiden orsakar dem utan varför och hur den gör det.

I december 1960 börjar dr Oswald och dr Nowel besöka hälsovårdsmyndigheterna med avsikt att hindra eventuella försök att lägga Contergan under recept. Dr Nowel:

”December 1960. Dr Oswald och jag reser ut för att fästa ministeriernas uppmärksamhet på att angreppen mot Contergan är obefogade och att inga biverkningar kan sättas i samband med medlet.” I en rapport från april 1961 exemplifierar han ytterligare för sina överordnade Leufgens och von Schrader-Beielstein: ”För att kunna bibehålla maximal omsättning på Contergan har dr Oswald och jag besökt cheferna för hälsovårdsdepartement och inrikesministerier och speciellt framhållit följande punkter:

(a) Contergan är praktiskt taget atoxiskt.
(b) Biverkningar inträffar praktiskt taget aldrig.
(c) Argument för behovet av recept har avvisats med hänvisning till att
(aa) rykten om biverkningar möjligen kan bero på en sammanblandning med Doriden (ett konkurrerande sedativum från Ciba)
(bb) hittills endast rykten blivit bekanta, inga fakta
(d) självmordsförsök med Contergan har så vitt känt inte
varit möjliga.”

Liknande diskussioner fördes med den federala medicinalstyrelsen i Berlin i december 1960 och med chefen för apoteksbyrån vid federala inrikesministeriet i januari 1961.

Grünenthals PR-folk hade i sin tur fullt upp med att organisera upp en front mot läkare och apotekare. En försäljare skrev, att ”ett godmodigt skratt och hänvisningar till Conterganets fullständiga harmlösa egenskaper hade uppenbarligen god effekt på apotekarens oro.” Kliniska försök uppmuntrades i förhoppningen att fördelaktiga omdömen skulle komma fram, och särskilt vände sig företaget till läkarna vid mentalsjukhus ute i landsorten, där man i allmänhet kunde få positiva resultat. Patienterna var ofta i ett sådant tillstånd att de inte kunde kommunicera med omgivningen och man behövde inte vänta sig att de skulle kunna beskriva polyneuritsypmtomen. En av de läkare som prövade Contergan på mentalsjukhus förklarade för Grünenthal att ”från vetenskaplig synpunkt låg inget större värde i sådana utsagor.

7 december 1960 frågade försäljningskontoret i Düsseldorf Hermann Wirtz och Klaus Winandi: ”Vet vi verkligen hur många biverkningar som orsakas av Contergan? En del sjukhusläkare har nämnt för oss att man nu försöker behandla patienter med Contergan-biverkningar. Då måste vi fråga oss hur omkring med oupptäckta skador." (...)

”Och när dr Goeden, försäljare för Grünenthal, skriver om sitt besök på neurologiska universitetskliniken i Köln i februari 1961 låter det så här: ”Jag utvecklade vår ståndpunkt till polyneuritproblemet och Contergan och försökte framför allt skapa förvirring.

Företagets policy gentemot biverkningsproblemen kan sammanfattas på följande sätt, och den metod som valdes i det enskilda fallet bestämdes av omständigheterna:

• Förneka allt orsakssamband mellan thalidomid och polyneuriter.
• Om det är utsiktslöst att förneka att thalidomid ligger bakom skadan:
Koppla samman nervskadorna med allergiska reaktioner.
Bagatellisera polyneuritens svårighetsgrad.
Håll tillbaka information om hur många fall företaget känner till.
Skyll ryktena om toxiska effekter genom thalidomid på konkurrenternas förtalskampanjer.
Skapa förvirring ifråga om skadornas natur.

Man bör hålla i minnet att thalidomid utgavs att vara ett fullständigt oskadligt läkemedel, som kunde tas utan restriktioner, att läkarna därför endast sällan förband polyneuriterna med thalidomid och att de därför länge ansågs ha helt andra orsaker. Det är givet att företagets information ytterligare försvårade korrekt diagnos. (...)

Plötsligt förvärrades situationen för Grünenthal, när det blev känt att neurologen Ralf Voss tänkte presentera ett antal fall av thalidomidpolyneurit på en fortbildningskurs för neurologer i Düsseldorf 15 februari 1961. Nu föreföll det oundvikligt att kännedomen om sambandet mellan polyneurit och thalidomid spreds till en större krets. Dr Sievers besökte dr Voss för att se om han inte kunde få honom att avstå från att nämna thalidomiden i sammanhanget. För att inte några missförstånd skulle uppstå om vad som blev sagt vid detta sammanträffande hade dr Voss bett en kollega vara närvarande - erfarenheterna från dr Sievers tidigare besök sade Voss att detta var en klok åtgärd.

Dr Voss lät sig inte påverkas utan förklarade hur väsentligt han ansåg det vara att kollegerna informerades om thalidomidpolyneuriten, särskilt som den visat sig trotsa all behandling. Detta var så mycket mera angeläget som företaget självt hittills hade vägrat att ge några som helst upplysningar om saken. Den kliniska bilden och orsaken var inte kända av kollegerna, sade han, och i flertalet fall tillskrevs polyneuritsymtomen rubbningar i blodcirkulationen. (...)

I maj förvärras situationen genom att tre för företaget ytterst negativa artiklar publiceras i medicinska facktidningar. 6 maj kommer dr Frenkels artikel ”Contergan-biverkningar” i Medizinische Wett, 12 maj neurologiprofessorn Scheids om ”polyneuritsyndromet efter långtidsanvändning av thalidomid” i Deutsche Medizinische Wochenschrift och i samma nummer av tidskriften dr Raffaufs artikel ”Ger thalidomid (Contergan) upphov till skador?

Det räcker med att återge följande fotnot till dr Raffaufs artikel:

”I det senaste prospektet från Chemie Grünenthal sägs (apropå uppgiften i tidigare informationsmaterial om att medlet är ’nontoxiskt’) att överkänslighetsreaktioner kan uppstå efter kortare eller längre tids Contergananvändning. Plötsligt uppträdande hudrodnad, ihållande rastlöshet, darrningar, klåda eller känsellöshet i händer eller fötter kan vara tecken på sådana biverkningar. Om medlet omedelbart utsättes, uppges dessa allergiska symtom försvinna. Vi har sett ett tjugotal fall av denna typ och hört talas om ännu fler. I dessa fall rör det sig inte om oskyldiga eller övergående parestesier utan om ytterligt envisa skadeverkningar, som kvarstår lång tid efter det att Conterganbehandlingen upphört. Vi ifrågasätter mycket starkt påståendet att dessa symtom kan betraktas som rent allergiska.

Grünenthal tar sin tillflykt till nedvärdering av artikelförfattarnas kompetens och beskriver deras arbeten som ”ensidiga” och ”trångsynta.”

Eftersom artiklarna förekommit i tyska medicinska facktidskrifter, anser sig dr von Schrader-Beielstein tvungen att översända kopior till National Drug Company i Philadelphia och Merrell i Cincinnati, samarbetspartners i USA. I ett följebrev skriver han att ”vi beklagar att dessa författare inte anlagt objektiva synpunkter på problemet.” Att dr Sievers har en annorlunda uppfattning om åtminstone en av författarna, ser man i en rapport från december 1960 (några månader före publiceringen) där han skriver: ”Dr Raffauf...är mycket sympatisk, seriös och vetenskapligt sett otvivelaktigt mycket objetiv, och jag betvivlar att han skulle kunna gå ett annat företags ärenden. (...)

Risken för rättsligt efterspel ökar stadigt och juridiska avdelingen bemödar sig om att komma till förlikning med de klagande. I ett meddelande till ledningen sägs att ”vi i varje fall måste erkänna att frågan om den kroniska toxiciteten är en svag punkt"... ”I vilket fall som helst räcker inte våra argument som en förklaring till varför vi inte ändrade texten i bruksanvisningen. (...)

Det är uppenbart att vi kommer att anklagas för att ha medverkat genom oaktsamhet, om någon tagit Contergan mellan maj och september 1960 och drabbats av polyneurit, eftersom vi underlåtit att varna i vår information på förpackningarna. Mot ändringarna på de informationsblad som följde med förpackningen sedan november 1960 kunde förvisso motparten i en eventuell rättegång invända, att textändringen också borde ha förekommit på förpackningen, eftersom en patient som använt Contergan länge och köper nytt inte bryr sig om att läsa instuckna papper” resonerade Grünenthals jurist dr von Veltheinl. ”Vi måste också vara medvetna om att medicinska experter kan ha mycket att invända mot den avslutande meningen på informationsbladet, i vilken sägs att de allergiska reaktionerna försvinner omedelbart efter medicineringens avbrytande.

Bruksanvisningen från april 1961 kan också ses som ett steg bakåt eftersom varningen för biverkningar, som hittills förekommit under rubriken ’att observera’, nu flyttas till den omfångsrika sektionen ’Verkningssätt och fördragbarhet’."

Företagets advokater anser det ”helt klart att risken med en rättegång är avsevärt större än vi kunde förutse från början och att vi under dessa omständigheter inte bör driva saken så långt i dessa. frågor.”

Grünenthal följer rådet och betalar 28 juli för första gången skadestånd - 750 DM till en präst i Dlisseldorf, dr Kersten-Thiele - för att slippa rättslig uppgörelse. (...)

På exportsidan går Grünenthal däremot fram i filttofflor för att inte oroa sina licenspartners i onödan, men -heter det i instruktionerna till utlandsavdelningen - ”vi måste räkna med att biverkningar av nämnt slag också kommer att uppträda i andra länder. Följaktligen informeras licenstagare och generalagenter stegvis, och nytt propagandamaterial trycks upp. (...)

Dr Michael vid Grünenthal besöker 1 augusti neurologiska universitetskliniken i Miinster för att försöka intressera dr Max Engelmeier för att säga något positivt om Contergan. Dr Engelmeier har emellertid redan sett fall av Conterganpolyneurit och avböjer på det bestämdaste. Enda resultatet blir en sorgsen formulering i rapporten: ”Med bara pengar kommer vi inte långt här. ..Mitt besök hade i alla fall det goda med sig att jag kunde neutralisera mannen."

Från en grupp österrikiska läkare kommer emellertid fortfarande positiva uttalanden - doktorerna Rett, Schober, Roth och Birkmeyer intygar thalidomidens oskadlighet och säger sig inte ha sett några nervskador. Innan Rett publicerar, sänder han sitt arbete till Grünenthal för godkännande. 3 augusti skriver dr Birkmeyer till österrikiska socialministeriet att han ”kliniskt prövat Softenon (det österrikiska handelsnamnet på thalidomid) och Softenon forte på avdelningen i tre år och sex månader. Inga störningar av leverfunktion eller bIodbild har observerats av oss, inte heller några polyneuritsymtom vid denna dos.” Två veckor senare meddelar dr Birkmeyer emellertid Grünenthal att han funnit ett fall ”där vi har att göra med toxisk polyneuropati... Min personliga uppfattning är att Softenon liksom andra kemiska föreningar, kan orsaka toxiska nervskador när doseringen är hög och långvarig. (...)

I vissa fall förlitade sig uppenbarligen Chemie Grünenthal på vissa läkares diskretion. En passage i en reserapport skriven av dr. Sievers i september lyder: ”Medicinalrådet och överläkaren för distriktssjukhuset i Bochen, dr. Püschel, berättade för mig att han hade iakttagit nervstörningar hos två barn, iakttagelser som han med tanke på vår vänskap, dock underlåter att offentliggöra." (...)

Under augusti utbetalades summor på mellan 200 och 2 000 DM som gottgörelse till skadade patienter. Beloppen bokfördes på ett speciellt ”Contergan-skadekonto”. Under augusti utbetalades summor på mellan 200 och 2000 DM som gottgörelse till skadade patienter. Beloppen bokfördes på ett speciellt ”Contergan-skadekonto”.

Dr Muckter, som varit skakad av utveckingen under sommaren, repade snart mod igen och 31 augusti ställde han sig upp och förkunnade att ”hittills är Contergan världens bästa sömnmedel. (...)

Dr Frenkel, som betraktas som Grünenthals farligaste fiende, hålls under oktober under sträng övervakning av privatdetektiven Jahnke. En av Jahnkes kvinnliga anställda söker dr Frenkel under uppgift att hon lider av Conterganpolyneurit. Hon kan inte rapportera något i läkarens uppträdande som kan användas mot honom. (...)

I slutet av november känner företaget till omkring 3 000 misstänkta fall av nervskador. 19 april 1962 uppskattar dr von Veltheim att maximalt 4 000 personer drabbats av nervskador inom Västtyskland, och att Grünenthal kan räkna med ersättningskrav på totalt uppåt tolv miljoner DM. Enligt andra tyska experter är siffran 4 000 alltför låg. Professor Widukind Lenz, Hamburg, tror att 40 000 nervskador ligger närmare sanningen. (...)

Men utvecklingen håller på att ta en ny vändning, mot en medicinsk katastrof av tidigare okända dimensioner. Successivt framkommer nu bevis för att thalidomiden har långt värre biverkningar än någon kunnat ana - att den skadar fostret hos blivande mödrar och leder till att missbildade barn föds.” (...)

- Selvmord grunnet thalidomide

(...) I februari och mars 1962 lyckas dr Samers vid Distillers experimentellt få fram missbildningar av samma typ som hos människa på kanin, och det är ett viktigt framsteg. Men hos Grünenthal inser man att undersökningens resultat svär mot den tes företaget hävdat att "frågan om missbildningarnas orsak fortfarande står öppen." Dr von Schrader-Beielstein skriver till Distillers 21 mars och instruerar dem att för närvarande inte publicera resultatet. Det är också vid denna tid som Grünenthal börjar förbereda sig för eventuellt kommande rättegångar. (...)

En av de få bland Grünenthals anställda, personligen inblandad i utvecklingen av thalidomiden, som gav uttryck åt djup bestörtning var dr Keller. "När jag hörde detta (att thalidomiden misstänktes för att framkalla missbildningar) fick jag en oerhörd chock. Jag kände mig som en bussförare som kört in i en grupp barn och skadat flera av dem."

Misstanken att thalidomiden orsakade fosterskador nådde i VästtyskIand otvivelaktigt fram till de flesta människor, men inte till alla - det skulle en del sena fall av fosterskador visa. Många mödrar måste söka psykiatrisk vård under lång tid efter det att de fött sina missbildade barn. Ett antal självmord måste också skrivas på thalidomidens konto. (...)

- Thalidomide: kunne tragedien vært forhindret?

Thalidomide: was the tragedy preventable? (Thalidomid: kunne tragedien vært forhindret?)
Lancet 1998;351:1197-9
Det ble raskt avdekket at Thalidomide kunne forårsake perifer neuritis.” (Thalidomide was soon found to cause peripheral neuritis.)

En historisk analyse av thalidomidtragedien tyder på at den ikke oppstod som ”lyn fra klar himmel” slik teorien har vært. En analyse basert på det nåværende medisinske syn kan avsløre noen av de mulige årsaker til hvorfor denne oppstod og hvorfor den er blitt mistolket. Spesielt synes det som om det har vært en holdning hvor man har idealisert overgangen livmor og morkake, og ignorert de omfattende bevis om miljøbestemte påvirkninger. (Conclusion. An analysis of the historical context of the thalidomide disaster suggests that there was more to the story than the ”out of me blue” theory suggests. An analysis in terms of current medical beliefs can reveal some of the possible reasons why this occurred and why it has been misinterpreted ever since. In particular, there seems to have been an attitude of mind that idealised the womb and placenta and ignored most of me extensive existing evidence of fetal damage through environmental influences.)

(Anm: peripheral neuritis; betennelse i perifere nerver, gjerne med smerter, nummenhet, prikkinger, lamminger, svinn (atrofi), kan skyldes inflammasjon (betennelse) eller andre sykdommer.)

- Talidomide og perifer neuropati

Detailed View: Safety Labeling Changes Approved By FDA Center for Drug Evaluation and Research (CDER) -- May 2006
fda.gov/medwatch/SAFETY/2006/may06
(...) Peripheral Neuropathy:
Thalidomide is known to cause nerve damage that may be permanent. Peripheral neuropathy is a common, potentially severe, side effect of treatment with thalidomide that may be irreversible. Peripheral neuropathy generally occurs following chronic use over a period of months; however, reports following relatively short-term use also exist.

The correlation with cumulative dose is unclear. Symptoms may occur some time after thalidomide treatment has been stopped and may resolve slowly or not at all. (...)

(Anm: Mitochondria (mitokondrie) (mitokondriesykdommer) (mitokondrielle sykdommer) (mintankesmie.no).)

(Anm: Brain discovery may lead to new treatments for peripheral neuropathy. (…) Blocking HCN channels may help relieve chronic pain. (medicalnewstoday.com 12.10.2015).)

(Anm: nevropati; fellesbetegnelse på organiske nervesykdommer, se nervebetennelse. (...) Kilde: Store norske leksikon.)

(Anm: carpal tunnel syndrome; canalis carpi syndrom, karpaltunnelsyndrom, tilstand som gjør at en av underarmens store nerver (nervus medianus) utsettes for langvarig trykk ved sin passasje ut i hånden forbi håndleddet, hvor nerven ligger umiddelbart under et bredt og fast bindevevsbånd (ligament). (...) Kilde: Store norske leksikon.)

- Åratal efter det att thalidomiden försvunnit från marknaden i Sverige har polyneuritpatienter mött oförståelse hos läkarna, när de framhållit att sjukdomen skulle kunna vara orsakad av thalidomid

Pillret som väckte världen
Thalidomide and the Power of the Drug Companies. Penguin Books. Stockholm: Bokforlaget Sjöström & Sjöström, 1972 (s. 93, 106-109)

(...) I oktober 1960 samlas de tyska pedriatikerna till årsmöte i Kassel, och då demonstrerar ett par läkare vid institutet för humangenetik i Münster, doktorerna W. Kosenowoch och R. A. Pfeiffer, två starkt missbildade barn. "Vi har aldrig sett en sådan kombination av missbildningar hos ett och samma barn," säger de, Eftersom de långa armbenen är förkrympta är armarna så korta, att händerna förefaller växa ut direkt från skuldrorna. Benen är inte lika svårt angripna men visar snarlika förändringar. Stora eldmarken, hemangiom, finns i ansiktet hos båda barnen och det ena av dem har en duodenalstenos, dvs hopsnörning i främre delen av tarmen. Läkarna anser att det här rör sig om ett nytt syndrom av missbildningar. (...)

Under 1961 påträffar dr A. L. Speirs vid Stirling Royal Infirmary och Falkirk and District Royal Infirmary tio barn med extremitetsmissbildningar inom Stirlingshire. I september börjar han gå igenom fallen för att hitta en gemensam faktor, som kan ligga bakom, och i februari 1962 publicerar han resultaten i Lancet:

"Förekomsten av så många fall av en mycket sällsynt sjukdom inom ett så begränsat område liknade mest av allt en epidemi, och uppenbarligen var någon förgiftningsfalktor orsaken. Eftersom extremitetsutskotten vanligen anläggs mellan sjätte och sjunde veckan och är utvecklade under den åttonde, måste denna faktor verkat vid denna tidpunkt. Mödrarna tillfrågades särskilt om de utsatts för röntgenbestrålning eller infektion, vad de ätit och vilka läkemedel de tagit. Vid denna tidpunkt uppnåddes inga positiva resultat.

När indragningen av thalidomid kundgjordes, satte vi genast i gång förnyade undersökningar, trots att ett flertal mödrar förnekad att de tagit några läkemedel över huvud taget under graviditetens första tre månader. Vi gick fram efter tre linjer. Först kontaktades alla patienters läkare. Därefter besökte vi mödrarna och visade dem thalidomidtabletter av olika styrkas för att få veta, om de kunde erinra sig att de tagit dem. Slutligen fick vi apotekarna att - efter tillstånd av kvinnornas läkare - gå igenom det senaste årets recept inom området. På det sättet hoppades vi kunna dokumentera vilka läkemedel som skrivits ut, doseringen och vid vilken tidpunkt de tagits.

Vi lyckades säkra bevis för att åtta av de tio mödrarna tagit thalidomid under havandeskapet. En av de två övriga hade tagit ett lugnande medel av okänt slag och i ett fall fanns det inget som bevisade att modern tagit något läkemedel alls. Det stod emellertid klart redan vid undersökningens början, att man inte alltid kunde godta patientens eller läkarens försäkringar om att patienten inte fått thalidomid. Med tanke på detta är det fullt tänkbart att även de två kvinnor, som inte kunde bevisas ha tagit medlet, i realiteten gjort det. (...)

Åratal efter det att thalidomiden försvunnit från marknaden i Sverige har polyneuritpatienter mött oförståelse hos läkarna, när de framhållit att sjukdomen skulle kunna vara orsakad av thalidomid. Alla läkare visste vid det laget att thalidomiden orsakar fosterskador, men många av dem hade aldrig hört talas om att den också kunde ligga bakom nervskador. Sambandet med thalidomid kunde klarläggas först när patienterna kom till en specialist som dr. Torsten Hafström vid södersjukhuset i Stockholm som sett liknande fall tidigare. (...)

- Vetenskapsmän, läkare och apotekare som inte följer den officiella Grünenthallinjen kallas ”demagoger”, ”bråkstakar”, ”opportunister” och ”fanatiker”.

Pillret som väckte världen
Thalidomide and the Power of the Drug Companies. Penguin Books. Stockholm: Bokforlaget Sjöström & Sjöström, 1972 (s. 107-109)
Tiden närmast efter Conterganets indragning försöker Grünenthal med alla till buds stående medel bagatellisera thalidomidkatastrofens omfattning. Vetenskapsmän, läkare och apotekare som inte följer den officiella Grünenthallinjen kallas ”demagoger”, ”bråkstakar”, ”opportunister” och ”fanatiker”.

I anteckningar från ett sammanträde 27 december 1961 heter det att ”när jag betänker vilket otal psykiska trauma som orsakats genom dr Lenz’ bidrag till debatten och ännu mer genom sensationsartiklar i den gula pressen, har jag svårt för att se att dr Lenz uppträtt på ett ansvarsfullt sätt. Vad Goethe en gång sade passar in både på honom och på dr Frenkel: ’Dårar och genier är lika ofarliga. De enda farliga är halvsnillena och de halvbildade som alltid bara godtar halvsanningar."

1 december 1961 kommer tre utländska herrar på besök hos Grünenthal: dr T. Jones och dr R. T. Stormont från RichardsonMerrell, USA, och dr L. Mitchell från Frank W. Horner Ltd i Kanada. I en rapport av dr Mitchell framgår hur Chemie GrünenthaI försöker förvränga fakta och kasta tvivel över dr Lenz:

”Dr Lenz arbetar på Hamburguniversitetets pediatriska klinik och har länge intresserat sig för genetik. (Hans far var en berömd och väl anskriven ärftlighetsforskare under nazitiden, sedan han på genetisk grund ’bevisat’ hållbarheten i herrefolksmyten.) Första gången Lenz framkastade sina misstankar till dem (Grünenthal) var 16 november, men han var ovillig att ge några detaljer om de fall han upptäckt. Det enda han ville var att de omgående skulle ta preparatet ur marknaden och påstås ha sagt dem att han hade en ’vision’ av att Conterganet låg bakom alla dessa missbildningar... Även om Grünenthal haft för avsikt att skicka ut ett varningsbrev - något som den lokala hälsovårdsmyndigheten medgivit var allt som krävdes växte indignationen i tidningarna så snabbt och häftigt, att Grünenthal insåg att inget annat återstod än att ta medlet ur marknaden till dess att problemet hade lösts." (...)

Efter Lenz’, McBrides och Speirs artiklar i Lancet börjar rapporter om liknande iakttagelser att flyta in från alla håll. Sambandet mellan thalidomid och missbildade barn blir ett erkänt faktum bland vetenskapsmän och läkemedelskontrollmyndigheter i hela västvärlden. (...)

- Forekomst av uheldige legemiddelreaksjoner hos innlagte sykehuspasienter

Incidence of Adverse Drug Reactions in Hospitalized Patients – A Meta analyze of Prospective Studies (Forekomst av uheldige legemiddelreaksjoner hos innlagte sykehuspasienter. En metaanalyse av prospektive studier)
JAMA 1998;279:1200-5
PUBLIKUMS OPPMERKSOMHET er for tiden rettet mot uheldige legemiddelreaksjoner som vist i et nylig lovforslag godkjent av det amerikanske senatet som krever at de farmasøytiske firmaene gir informasjon om uheldige legemiddelreaksjoner til forbrukerne.1 Den økte interessen for uheldige legemiddelreaksjoner ble stimulert etter thalidomidtragedien på 1960-tallet.2 For å få et nøyaktig estimat av forekomsten av uheldige legemiddelreaksjoner hos pasienter innlagt på sykehus ble det på begynnelsen av 1960-tallet gjort prospektive studier, hvor en definert befolkningsgruppe kunne holdes under nøye observasjon av kontrollører som registrerte alle uheldige legemiddelreaksjoner som opptrer.3-5 (PUBLIC ATTENTION is currently focused on adverse drug reactions (ADR) as evidenced by a recent bill passed by the US Senate requiring pharmaceutical companies to provide ADR information to consumers.1 Heightened interest in ADRs was stimulated by the thalidomide tragedy in the 1960s.2 To obtain an accurate estimate of ADR incidence in hospital patients, prospective studies were done, beginning in the 1960s, in which a defined population could be kept under close observation by monitors who recorded all ADR occurrences.3-5)

DATASAMMENSTILLING: Den samlede forekomsten av alvorlige uheldige legemiddelhendelser var 6,7 % (95% konfidensintervall [KI], 5,2%-8,2%) og dødelige uheldige legemiddelhendelser 0,32 % (95% KI, 0,23%-0,41%) hos innlagte sykehuspasienter. Vi beregnet at totalt i 1994 hadde 2 216 000 (1 721 000-2 711 000) innlagte pasienter på sykehus alvorlige uheldige legemiddelhendelser og 106 000 (76 000-137000) hatt dødelige uheldige legemiddelhendelser, som gjør disse reaksjoner til mellom den fjerde og sjette ledende dødsårsak. (DATA SYNTHESIS: The overall incidence of serious ADRs was 6.7% (95% confidence interval [CI], 5.2%-8.2%) and of fatal ADRs was 0.32% (95% CI, 0.23%-0.41%) of hospitalized patients. We estimated that in 1994 overall 2216000 (1721000-2711000) hospitalized patients had serious ADRs and 106000 (76000-137000) had fatal ADRs, making these reactions between the fourth and sixth leading cause of death.)

KONKLUSJON: Forekomsten av alvorlige og dødelige uheldige legemiddelhendelser på amerikanske sykehus er funnet å være ekstremt høyt. Mens våre resultater må betraktes med forsiktighet grunnet uensartede studier og en liten bias i utvalget, tyder disse data ikke desto mindre på at uheldige legemiddelreaksjoner representerer et viktig klinisk spørsmål. (CONCLUSIONS: The incidence of serious and fatal ADRs in US hospitals was found to be extremely high. While our results must be viewed with circumspection because of heterogeneity among studies and small biases in the samples, these data nevertheless suggest that ADRs represent an important clinical issue.)

- The Shadow of Thalidomide

The Shadow of Thalidomide
retroreport.org 23.9.2013
In the 1950s, thalidomide cut a wide swath of destruction across the world, leaving behind thousands of deformed infants, but that was only the beginning of the story.

When it was introduced in Germany in the late 1950s, thalidomide was supposed to be something of a miracle drug: a completely safe sleeping pill that could also treat a range of ills.  But after it spread across Europe and the rest of the world, this chemical farrago proved to be something far more sinister — a poison of a sort, one that caused an untold number of spontaneous abortions and led to thousands of terribly deformed infants.

The United States was largely spared this medical disaster thanks to the tenacity of one woman, a young FDA reviewer named Dr. Francis Kelsey, who fought more than a year to delay the drug’s approval in the United States and ultimately prevented its release. The realization of how close America came to participating in the tragedy sweeping across Europe brought about regulatory reforms that held pharmaceutical firms far more accountable for the drugs they make.

But, as Retro Report found, this dark chapter was not the end for thalidomide. Decades later scientific inquisitiveness collided with luck to turn the once-infamous drug into a life-saving treatment for tens of thousands of patients in the throes of other painful and often deadly diseases. From leprosy to blood-born cancers, thalidomide is now a go-to drug. This salvation, however, continues to carry a human cost; the shadow of its past is being revisited today in places like Brazil, and victims say they continue to look warily toward thalidomide’s future. (…)

(Anm: Frances Oldham Kelsey, FDA scientist who kept thalidomide off U.S. market, dies at 101. In the annals of modern medicine, it was a horror story of international scope: thousands of babies dead in the womb and at least 10,000 others in 46 countries born with severe deformities. Some of the children were missing limbs. Others had arms and legs that resembled a seal’s flippers. In many cases, eyes, ears and other organs and tissues failed to develop properly. (washingtonpost.com 7.8.2015).)

- EMA vill höra allmänheten om användning av valproat. Säkerheten kring epilepsiläkemedlet granskas sedan franska kvinnor fött barn med fosterskador.

(Anm: EMA vill höra allmänheten om användning av valproat. Säkerheten kring epilepsiläkemedlet granskas sedan franska kvinnor fött barn med fosterskador. I sin första offentliga utfrågning någonsin bjuder den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA in allmänheten att närvara och berätta om sina erfarenheter. Det är epilepsiläkemedlet valproat, i Sverige betecknat som valproinsyra, som är under luppen efter att den franska läkemedelsmyndigheten ANSM begärt en säkerhetsgranskning. Förra hösten presenterades en rapport som Läkemedelsvärlden.se tidigare skrivit om, som visade att tusentals gravida franska kvinnor ska ha fått läkemedlet mellan åren 2007 och 2014, trots att risken för fosterskador är känd. (lakemedelsvarlden.se 21.8.2017).)

Tiotusentals gravida fransyskor har fått läkemedel innehållande valproinsyra, trots risken för fosterskador. Nu förbereder offren en stämning mot tillverkaren Sanofi.

(Anm: Fransk läkemedelsskandal berör hela Europa. Tiotusentals gravida fransyskor har fått läkemedel innehållande valproinsyra, trots risken för fosterskador. Nu förbereder offren en stämning mot tillverkaren Sanofi. (lakemedelsvarlden.se 26.8.2016).)

(Anm: Tusindvis af franske børn fik fosterskader af epilepsimedicin. Nye undersøgelser viser nu, at op til 4100 børn har fået svære fosterskader, siden medicinen første gang blev bragt på markedet i 1967. (...) Gravide kvinder har taget Sanofi-middel trods risiko for fosterskader (...) Medicinalfirmaerne Sanofi-Aventis, Orion Pharma og Desitin Pharma udsendte allerede for halvandet år siden skærpede advarsler om lægemidler, der indeholder Valproat. Det gælder for eksempel Deprakine og Delepsine. (medwatch 20.4.2017).

(Anm: Thalidomide (Thalidomid) informasjon vs kunnskap og visdom - hvem visste hva? (mintankesmie.no).)

Diverse artikler

Adverse drug reaction: pomalidomide-induced liver injury
The Lancet 2014;383(9935):2125-2126 (21 June 2014)
Survival after multiple myeloma has improved with the use of immunomodulatory drugs—thalidomide, lenalidomide, and pomalidomide. Pomalidomide, the latest immunomodulatory drug to be approved by the US Food and Drug Administration, was developed by modifying thalidomide's chemical structure to increase potency and improve safety. Pomalidomide undergoes extensive cytochrome P450-mediated metabolism and has a toxicity profile mainly characterised by myelosuppression.1 Here, we discuss the first case of pomalidomide-induced hepatotoxicity reported under post-marketing surveillance. (…)

In cases of acute liver injury following pomalidomide administration, pomalidomide should be either discontinued or attenuated depending on the degree of hepatotoxicity, with clinical discretion shown to other drugs that might potentiate drug interactions. Liver biopsy is useful in establishing a diagnosis and guiding management, particularly with post-allogeneic transplant where isolated liver GVHD is a possibility. Steroids should be considered if hepatotoxicity persists despite discontinuation of pomalidomide. (...)

Research unlocks a mystery of thalidomide
medicalnewstoday.com 8.5.2014
In the 1950s and 1960s, pregnant women with morning sickness were often prescribed the new drug thalidomide. Shortly after the medicine was released on the market, a reported 10,000 infants were born with an extreme form of the rare congenital phocomelia syndrome, which caused death in 50 percent of cases and severe physical and mental disabilities in others. Although various factors are now known to cause phocomelia, the prominent roots of the disease can be found in the use of the drug thalidomide.

Now, half a century later, new research by Dr. Noam Shomron, Prof Arkady Torchinsky, and doctoral student Eyal Mor at Tel Aviv University's Sackler Faculty of Medicine, published in Archives of Toxicology, identifies a regulator responsible for the malformation of limbs in phocomelia, pinpointing a specific target for possible future intervention.

We were reading old textbooks from the 1950s and '60s, trying to understand the studies carried out then on this intriguing topic, and we saw that we could undertake an in-depth examination of the disorder's processes using careful planning and execution of experiments on mouse and rat models," said Dr. Shomron. "We hoped to gain a much better understanding of embryo malformation."

In the genes
Prof. Torchinsky worked together with Mor to carry out an experiment on animal models in the laboratory. They injected mice and rats with an embryo malformation factor or "teratogen" (called 5-aza-2'-deoxycytidin) with effects similar to thalidomide. The chemical is also used in chemotherapeutics. With the factor, the researchers induced phocomelia in either the forelimbs or hind limbs of the animals.

Afterward, by analyzing the entire gene and tiny regulatory RNA molecules called microRNAs in all the mouse limbs (both healthy and afflicted), the researchers were able to pinpoint the genetic regulator - the precise "switch" turned on or off during genetic processes - responsible for the malformation, p53, and its downstream target gene, MicroRNA34.

"We have added another perspective to the overall picture by investigating the genetic mechanisms involved - in other words, the gene expression rather than the genetic code affected during pathology," said Dr. Shomron. "I expect that further understanding of the mechanisms involved in teratogens and how they induce phocomelia will help reveal the dangers associated with toxins and will also reveal the underlying functional role of genes and microRNAs modulating genetic expression in the process."

Dr. Shomron said the work carried out by the team addresses a long-standing paradigm of limb malformation in mammals and reflects the role that epigenetic regulation, as opposed to genetic regulation, plays in the development of disease. In other words, embryonic development can be caused by a genetic mutation (a "mis-print" in the book of life) or, in this case, by turning the genes on or off without any change in the genetic code itself. Dr. Shomron and his team are currently studying the effects of other toxins on the mal-development of mammalian embryos. (...)

«Thalidomid-barn» er tilbake i Brasil
nrk.no 26.7.2013
Thalidomid er et legemiddel som ble solgt sent på 1950- og 1960-tallet som sovemiddel og til gravide kvinner som et kvalmestillende middel for å lindre morgenkvalme, oppkast og andre symptomer. Dette bildet er fra 1968 og viser Elizabeth Buckle, et av mange barn som ble skadet av Thalidomid.

Legemiddelet Thalidomid kan føre til alvorlige misdannelser hos barn, likevel er medisinen tilgjengelig i Brasil. Fagfolk krangler om medisinen har flere fordeler enn ulemper.

En ny studie som BBC har fått eksklusiv tilgang til indikerer at legemiddelet Thalidomid fremdeles resulterer i alvorlige medfødte skader hos barn i Brasil.
Medisinen er blitt gitt til mennesker som lider av spedalskhet, og noen kvinner har tatt middelet mens de var gravide, og uten å være klar over de skadelige bivirkningene. (...)

Medisinen Thalidomid har vist seg å kunne gi alvorlige skader for fosterets utvikling. Dette bildet er tatt i 1967 i Tyskland. Medisinen er fremdeles tilgjengelig under strenge restriksjoner i Brasil.

Men i Brasil kom legemiddelet tilbake på markedet i 1965, for å behandle hudlesjoner hos mennesker som led av spedalskhet.

Spedalske som hadde fått Thalidomid foreskrevet som sovemedisin, fikk plutselig mindre av de farlige, allergiske hudreaksjonene selve sykdomsbehandlingen kan gi.

Etter India er Brasil det landet med størst utbredelse av spedalskhet. Mer enn 30.000 er diagnostisert med infeksjonssykdommen, og millioner av Thalidomide-piller er gitt ut for å bekjempe bivirkningene.

Ifølge BBC har nå 100 barn fått de samme skadene som Thalidomid førte til på 50- og 60-tallet.

– Det er en tragedie det som skjer i Brasil. Dette er et syndrom som det er fullt mulig å unngå, sier Lavinia Schuler-Faccini, en professor ved det føderale universitetet i Rio Grande do Sul, til BBC.

Mener fordelene er større enn ulempene
Men enkelte brukere og doktorer er uenige, og mener at fordelene ved medisinen er større enn ulempene.

Legen Francisco Reis ved lepraklinikken på sykehuset i Curupati i nærheten av Rio de Janeiro er en av dem.

Han sier til BBC at Thalidomid er den beste medisinen for mennesker med lepra, og at tilfellene av Thalidomid-syndromet som man så på 50-tallet ikke eksisterer lengre.

Artur Custodio jobber i den nasjonale lepraorganisasjonen Morhan. Han erkjenner at medisinen kan være farlig, men sier til BBC at det er biler som fører til flest skader og ulykker i Brasil.

– Vi snakker ikke om å forby biler, vi prøver isteden å lære folk å være ansvarlig. Det samme gjelder Thalidomid. (...)

Thalidomide versus active supportive care for maintenance in patients with malignant mesothelioma after first-line chemotherapy (NVALT 5): an open-label, multicentre, randomised phase 3 study
Lancet Oncology 2013;14(6):543 –551 (May 2013)
Background Standard chemotherapy does not lead to long-term survival in patients with malignant pleural mesothelioma. Malignant pleural mesothelioma is strongly dependent on vasculature with high vessel counts and high concentrations of serum vascular growth factors. Thalidomide has shown antiangiogenic activity, and we hypothesised that its use in the maintenance setting could improve outcomes. (...)

Interpretation No benefit was noted in time to progression with the addition of thalidomide maintenance to first-line chemotherapy. Different treatment strategies are needed to improve outcomes in patients with malignant mesothelioma. (...)

Germany increases pensions for thalidomide victims
reuters.com 26.4.2013
(Reuters) - German victims of thalidomide, a drug that caused birth defects in thousands of babies around the world, will get up to six times more money from the state in pensions, the German parliament decided late on Thursday.

Thalidomide, invented by the German firm Gruenenthal, was marketed internationally to pregnant women in the late 1950s and early 1960s as a treatment for morning sickness. About 10,000 babies were born around the world with defects caused by the drug, mostly malformed limbs or missing arms or legs.

German victims of the drug, which was sold under the name Contergan in Germany and elsewhere as Distaval, have until now received a monthly state pension of up to 1,152 euros ($1,500). (...)

Medisiner med overraskende bivirkninger
aftenposten.no 19.2.2013
Ny kunnskap kan gi gamle medisiner helt ny betydning – for andre sykdommer enn de var tiltenkt.

Thalidomid skapte den største medisinskandale noensinne på 60-tallet, da mange tusen
barn ble født med store misdannelser.

Da en lang rekke barn ble født med store misdannelser rundt 1960, kom legemiddelet Thalidomid raskt i søkelyset.

I mer enn 50 land hadde gravide kvinner spist tablettene mot morgenkvalme, totalt uvitende om de store fosterskadene de kunne gi.

Før den største medisinske skandalen noensinne var et faktum, var nærmere 15 000 barn over hele verden født med misdannelser som manglende armer og ben. I 1961 ble Thalidomid trukket fra markedet.

Mange trodde dette var slutten for det beryktede legemiddelet. Men for 15–20 år siden begynte forskerne igjen å fatte stor interesse for Thalidomid. De oppdaget nemlig at legemiddelet hadde virkning på helt andre områder enn tidligere antatt.

Spedalske som hadde fått Thalidomid forskrevet som sovemedisin, fikk plutselig mindre av de farlige, allergiske hudreaksjonene selve sykdomsbehandlingen kan gi. Forskerne oppdaget også at Thalidomid hemmet dannelse av blodårer i øyet, noe som bidro til videre forskning for å se om den samme mekanismen ville virke på kreft, ved at kreftcellene dermed ikke fikk næring. (...)

Thalidomid og risiko for blodpropp
legemiddelverket.no 10.5.2011
Ny kunnskap viser at pasienter behandlet med thalidomid har økt risiko for blodpropp i arteriene i tillegg til den tidligere fastslåtte risikoen for blodpropp i venene. Thalidomid brukes til å behandle myelomatose som er en sjelden type benmargskreft.

De fleste pasientene som har fått blodpropp i forbindelse med thalidomidbehandling har i tillegg hatt andre kjente risikofaktorer for å få blodpropp. Det bør iverksettes tiltak for å begrense alle risikofaktorer som kan påvirkes, som røyking, høyt blodtrykk og høyt nivå av kolesterol og triglyserider. (...)

More Birth Defects (Flere fødselsdefekter)
scientificamerican.com 8.11.2011
Drug blamed for a broader range of harmful effects. Legemiddel klandres for et større antall skadelige effekter)

In a new twist of a historic tragedy, 13 Americans who say they are survivors of thalidomide are suing four companies for producing and distributing the notorious drug. They say that the drug -- used by pregnant women for morning sickness until it was discovered to cause severe birth defects--affected more people in the United States than thought, and caused a wider range of deformities. And, they say, the companies have done all they can to hide these facts.
Thalidomide's devastating effects first came to light 50 years ago this month in the German newspaper Welt am Sonntag. In Europe, the drug was implicated in thousands of cases of malformed newborns, but in the United States the damage was limited because the Food and Drug Administration (FDA) refused to approve it for market. Until now, most US cases were thought to originate from thalidomide obtained abroad.

Antidepressants Taken During Pregnancy And Birth Defects (Antidepressiva brukt under svangerskapet og fødselsdefekter)
healthnewsdigest.com 6.6.2011
While this subject is by no means a new one, the resurgence of TV commercials touting the relevant expertise of various plaintiff's attorneys inspired this article.

(HealthNewsDigest.com) - Ever since the Thalidomide catastrophe of the late 1950s, whereby a sedative drug used during pregnancy for morning sickness—largely in Europe—produced thousands of birth defects, the entire notion of taking drugs during pregnancy was considered beyond the pale for most women. At the time of its introduction into the marketplace, it was assumed (based on what, no one can say) that the placenta provided an effective barrier to exogenous substances. Some accounts suggest that even a single dose of Thalidomide was enough to cause significant damage. (...)

As to linking antidepressant drugs to birth defects, the landmark case is Kilker v. SmithKline Beecham Corp. dba GlaxoSmithKline, 2007-001813, Court of Common Pleas, Philadelphia County, Pennsylvania. On October 13, 2009, the jury found for the plaintiffs, concluding that Glaxo failed to properly warn doctors and pregnant users of Paxil's risk and ordered the company to pay $2.5 million to the family of Lyam Kilker—born with severe heart problems—whose mother took Paxil during her pregnancy.

The case was presented as a classical "failure to warn," a charge which has some credibility. Still, one wonders what sort of doctor would prescribe a powerful drug to a pregnant woman? It is difficult to imagine any doctor not discussing the generic risks (even if specific risks were unknown at the time) of taking drugs while pregnant. (...)

(Anm: Seroxat (Paxil) (paroxetine; paroksetin) (SSRI) (mintankesmie.no).)

Lab Notes: Mystery of Thalidomide Solved
medpagetoday.com 22.4.2011
The 50-year mystery of how exactly thalidomide caused the infamous birth defects seen after moms-to-be took the drug for morning sickness appears to have been penetrated. And researchers have found that a ketogenic diet can restore a measure of health to diabetes-damaged kidneys. Those are just some of the topics covered in this week's edition of Lab Notes.

Deciphering the Thalidomide Damage
More than 50 years after thalidomide taken by pregnant women resulted in an estimated 10,000 to 20,000 babies born with severely stunted limbs, scientists from the University of Toronto said they had finally come up with the exact mechanism responsible.

Using a rabbit embryo model, Peter G. Wells, PharmD, and colleagues showed that thalidomide and two of the drug's breakdown products (known as PGMA and PGA) were directly embryopathic, inhibiting more than three-quarters of limb bud formation and growth during a critical time of early development.

The researchers noted that thalidomide has a very short half-life -- slightly over one hour -- but the hydrolysis breakdown products are much more stable, with half-lives of more than 40 hours. This could increase the teratogenic effects, they explained.

Understanding the mechanisms responsible for the embryotoxic effects of thalidomide has become increasingly important, the researchers observed online in the FASEB Journal, because in recent years the drug has been revived, though with tight constraints, for conditions such as multiple myeloma. (...)

Innovation, Regulation, and the FDA
Margaret A. Hamburg, M.D.
N Engl J Med 2010;363:2228-32 (December 1)
(...) The FDA continued to expand its regulatory scope, thanks in part to the defining case of thalidomide — the medication that was widely marketed in Europe as a sedative and antiemetic agent and was even recommended for use by women in their first trimester of pregnancy. The drug proved to be highly teratogenic. Many babies died, and thousands more were born with severe defects, including phocomelia, a devastating disorder in which the long bones of the limbs fail to develop. But the drug was never approved in the United States. Thanks to the perceptiveness and determination of a single new reviewer at the FDA, Dr. Frances Kelsey, the drug was denied approval because its sponsor failed to show basic aspects of the product’s pharmacologic and toxicologic characteristics. She kept thalidomide off the market and protected the American people. 3 In a fundamental way, her actions represented the embrace of modern, innovative scientific methods. (...)

Morning sickness may signal healthier pregnancy (Morgenkvalme kan signalisere sunnere svangerskap)
reuters.com 6.10.2010
(Reuters Health) - New research confirms that women plagued by morning sickness in early pregnancy are less likely to miscarry.

But women who don't experience nausea and vomiting during their first trimester shouldn't be alarmed, Dr. Ronna L. Chan of The University of North Carolina at Chapel Hill, one of the study's authors, told Reuters Health.

"Not all pregnant women who go on to have successful pregnancies experience nausea and vomiting early on or at all," she said by e-mail. "In addition, pregnancy symptoms can vary from one pregnancy to the next, even for the same woman."

From 50 percent to 90 percent of women have morning sickness in early pregnancy, Chan and her team note in the journal Human Reproduction, and previous studies have found that women who have these symptoms are less likely to miscarry. (...)

Spain finally recognises thalidomide victims (Spania anerkjenner endelig thalidomid-ofre)
BMJ 2010;341:c4335 (10 August)
Fifty two years after the first cases of congenital abnormality appeared in babies whose mothers had taken thalidomide in the 1960s, the Spanish government is ready to pay compensation to those affected. (...)

Lawyer Can Sue for Profits From Use of Thalidomide as a Cancer Treatment
law.com 19.4.2010
A lawyer who says she gave a drug company the idea to use thalidomide as a cancer treatment has won the right to pursue a claim that the company reneged on the promise of a reward and owes her $300 million.

U.S. District Judge Faith Hochberg in Newark, N.J., ruled on Wednesday that Beth Jacobson, who allegedly gave Celgene Corp. the thalidomide idea in 1997, can engage in discovery to defeat its motion for dismissal of the suit as time-barred.

She also denied Celgene's motion for dismissal for failure to state a claim.

The rulings come in a case that provides a strange twist in the history of thalidomide, a German-made drug that caused birth defects in children of pregnant women who took it for morning sickness in the 1950s and early 1960s. The horrific effects on thousands of people in almost 50 countries helped stimulate better worldwide vetting of new drugs before sale. In the meantime, thalidomide has emerged in recent years as a treatment for various ailments, albeit under strict controls. (...)

Identification of a Primary Target of Thalidomide Teratogenicity
Science 2010;327(5971):1345-1350 (12 March).
Half a century ago, thalidomide was widely prescribed to pregnant women as a sedative but was found to be teratogenic, causing multiple birth defects. Today, thalidomide is still used in the treatment of leprosy and multiple myeloma, although how it causes limb malformation and other developmental defects is unknown. Here, we identified cereblon (CRBN) as a thalidomide-binding protein. CRBN forms an E3 ubiquitin ligase complex with damaged DNA binding protein 1 (DDB1) and Cul4A that is important for limb outgrowth and expression of the fibroblast growth factor Fgf8 in zebrafish and chicks. Thalidomide initiates its teratogenic effects by binding to CRBN and inhibiting the associated ubiquitin ligase activity. This study reveals a basis for thalidomide teratogenicity and may contribute to the development of new thalidomide derivatives without teratogenic activity. (...)

Britiske thalidomid-ofre får endelig unnskyldning
vg.no 14.1.2010
Et halvt århundre etter thalidomid-tragedien ber britiske myndigheter endelig ofrene for skandalen rundt legemiddelet om unnskyldning. Samtidig øker regjeringen i London erstatningen til de rammede.

Thalidomid var et medikament mot morgenkvalme hos gravide. Bruken av thalidomid forårsaket imidlertid svært alvorlige fysiske misdannelser på fosteret, og på verdensbasis kom rundt 10.000 barn til verden med slike misdannelser.

I Storbritannia lever det i dag fortsatt 466 personer som ble født med misdannelsene i årene fra 1958 til 1961. (...)

Thalidomide Celgene – graviditetsforebyggende program
legemiddelverket.no 18.11.2009
På grunn av thalidomids fosterskadelige effekt og risikoen for andre bivirkninger er det utarbeidet viktig sikkerhetsinformasjon i form av et opplæringsmateriell. Dette inkluderer et graviditetsforebyggende program, fordi selv én enkelt dose med thalidomid kan føre til alvorlige misdannelser eller død hos et foster.

Statens legemiddelverk har blitt oppmerksom på at thalidomidprodukter som ikke er godkjent i Norge likevel er blitt forskrevet på spesielt godkjenningsfritak, også etter at Thalidomide Celgene fikk markedsføringstillatelse. Thalidomid er også forskrevet til pasienter under 65 år til andre bruksområder enn myelomatose. Dette er bekymringsfullt, ettersom det graviditetsforebyggende programmet ikke nødvendigvis er implementert for produkter som ikke har markedsføringstillatelse i Norge. (...)

No Benefit, Some Harm in SCLC with Thalidomide
medpagetoday.com 17.7.2009
HOUSTON, July 17 -- Thalidomide failed to improve survival in small cell lung cancer (SCLC) when added to chemotherapy and significantly increased the risk of venous thromboembolism (VTE), British investigators reported.

Median overall survival was 10.5 months with placebo and 10.1 months with thalidomide according to Siow Ming Lee, MD, PhD, of University College Hospital in London, and colleagues.

Progression-free survival also was similar between groups, they reported in the July 16 issue of the Journal of the National Cancer Institute. (...)

(Anm: Anti-angiogenic therapy using thalidomide combined with chemotherapy in small cell lung cancer: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Natl Cancer Inst 2009;101:1049-57.)

Möjlig förklaring till talidomideffekt
lakemedelsvarlden.se 13.5.2009
Forskare i Skottland har närmat sig en förklaring till varför läkemedlet Neurosedyn påverkar fostrets utveckling och leder till missbildningar. Skälet de pekar ut är att preparatet hämmar nybildningen av blodkärl.

MISSBILDNINGAR Det var på 50-talet som läkemedlet Neurosedyn (talidomid) skrevs ut som lugnande medel och mot illamående till gravida. När det visade sig att mammor som tagit medlet födde barn med missbildningar förbjöds det i de flesta länder. Många av barnen som föddes utvecklade inte armar och ben som de skulle och medlet ledde även till skador på ögon, öron och inre organ. (...)

Neil Vargesson, en av forskarna bakom studien, säger till BBC att det kan bli möjligt att ta fram en variant av talidomid som inte har den här effekten. Han får kritik från representanter från den brittiska organisationen Thalidomide Trust som menar att studien inte tar hänsyn till andra problem, förutom hämmad tillväxt av lemmar, som orsakades av läkemedlet. (...)

Bruker beryktet medisin på ny
aftenposten.no 1.9.2008
For 50 år siden ga thalidomid svært alvorlige fosterskader. Nå gis medisinen igjen - til kreftpasienter. (...)

- Thalidomidsaken var medvirkende til at legemiddelovervåking ble innført. Årsaken til at thalidomid nå er aktuell som legemiddel igjen, er preparatets dokumenterte virkning på den alvorlige blodkreftsykdommen myelomatose. Det er en kreftform der umodne ondartede myelom-celler formerer seg ukontrollert i benmargen og fortrenger dannelsen av normale blodceller, forklarer Even Sundal, spesialist i indremedisin og seniorrådgiver i legemiddelverket. (...)

- I hovedstudien som ligger til grunn for godkjennelsen, førte denne kombinasjonsbehandlingen til en økning i gjennomsnittlig overlevelse fra 32 til 54 måneder, sier Sundal. (...)

Euro thalidomide approval "must be strictly policed"
pharmatimes.com 21.4.2008
Celgene’s Thalidomide Pharmion (thalidomide) has been granted full marketing authorisation by the European Medicines Agency (EMEA) for use in combination with melphalan and prednisone as a treatment for patients with newly-diagnosed multiple myeloma.

The approval was welcomed as “an important and positive milestone” by Celgene, which points out that multiple myeloma is the second most commonly-diagnosed blood cancer. More than 85,000 people in Europe are currently undergoing treatment for the condition, and 25,000 are forecast to die from it this year, it says. (...)

Thalidomide victims seek compensation, 50 years on (Thalidomideofre søker erstatning, 50 år etter)
reuters.com 3.4.2008
LONDON (Reuters) - Half a century after the launch of the notorious morning sickness pill thalidomide, its surviving victims are demanding 4 billion euros ($6.3 billion) in compensation from the German government and the drug's maker.

A newly formed group, the International Contergan Thalidomide Alliance (ICTA), kicked off a campaign for a global settlement in London on Thursday with a planned demonstration outside the German embassy.

Thalidomide, sold under brands names including Contergan and Distaval, was first made by privately owned German group Grünenthal and marketed internationally to pregnant women.

It proved a disaster. Around 10,000 babies were born with defects caused by the drug, ranging from malformed limbs to no arms or legs.
An estimated 3,500 victims are still alive today and are finding life increasingly difficult as they get older. ICTA campaign leader Nick Dobrik said compensation plans agreed in the 1970s were no longer enough to pay the bills. (...)

Vil ha bannlyst legemiddel tilbake på markedet
vg.no 28.1.2008
(VG Nett) Europeiske legemiddelmyndigheter (Emea) går inn for å gjeninnføre et legemiddel som ble forbudt for nesten 50 år siden. (...)

Middelet thalidomide ble forbudt fordi det skapte store skader hos fostre, og ifølge Financial Times er det fremdeles flere erstatningssaker rundt om i Europa som er knyttet til middelet.

I en pressemelding kunngjør derimot Emea at de anbefaler at middelet igjen tas i bruk med et nytt bruksområde. Stoffet har nemlig vist seg å kunne brukes i kampen mot kreft. (...)

Thalidomide—the drama continues
BMJ 2007;335:1125 (1 December)
Medicine and the Media
A controversial drama retelling the thalidomide tragedy has been broadcast in Germany, but not before a behind the scenes battle with the drug's manufacturer. Annette Tuffs reports

When a drug causes adverse effects, do the people affected need the help of media pressure to support their claims to compensation? This is certainly true in the case of thalidomide, Germany's worst ever pharmaceutical tragedy, which started in 1957. Its 2700 survivors in Germany were almost forgotten until a two part television drama named after the drug's German trade name, Contergan, was broadcast during prime time on 7 and 8 November, highlighting their fate and reaching millions of people. Several accompanying documentaries, interviews, and talk shows have provided additional information.

More than 50 years later, Sebastian Wirtz, chief executive officer of the pharmaceutical firm Grünenthal (the German manufacturer of thalidomide) and grandson of its founder, was the first member of his family prepared to meet people affected by thalidomide, which caused severe malformations in more than 12 000 newborns worldwide. Wirtz admitted a "moral responsibility, but no moral fault of Grünenthal" in one of his rare newspaper interviews in the Aachener Zeitung and said that he would not be blackmailed into providing further compensation. (...)

Thalidomide helps elderly cancer patients: study
reuters.com 4.10.2007
Thalidomide improves myeloma survival in elderly

In a follow-up nearly six years later, the researchers found those who received thalidomide lived on average nearly 52 months, versus 33 months for those on standard therapy. (...)

Ag-Mart ties drug to birth defects
Grower suspects thalidomide use
newsobserver.com 14.4.2006
Tomato grower Ag-Mart has said for months that pesticides are not to blame for severe birth defects in children born to three of its field hands.

Now, a company spokesman says he has another theory: thalidomide.

The over-the-counter sedative became notorious in the 1960s when it was found to have caused deformities -- including missing arms, legs and ears -- in hundreds of babies in Europe.

One of the Ag-Mart workers had a child with no arms or legs. Another had a child without visible sexual organs, who was also missing a nose and an ear. A third had a child with a jaw deformity. All were born between December 2004 and February 2005.

"The birth defects suffered by these three kids read off like a checklist of thalidomide," said company spokesman Leo Bottary, who works for a private public relations firm. Bottary said he has no proof that the women took thalidomide. (...)

Lawyer Andrew Yaffa, who represents the three women, said all three women deny taking any type of drugs during pregnancy.

"These people don't even know what thalidomide is," Yaffa said. Ag-Mart's "own records show that they were exposed to these pesticides. And we're going to go with the theory that they took thalidomide?" (...)

Uses and effects
Thalidomide is still used in the United States but only as part of strictly controlled studies on the treatment of cancer and AIDS. It is more widely available in Mexico and South America, where it is used to treat leprosy.
Trent Stephens, an anatomy and embryology professor at Idaho State University, has written a book on the history of thalidomide.

He said the most common deformity caused by the drug is a missing bone in the forearm, along with a missing thumb. The drug causes defects only when a mother takes it about the one-month mark in her pregnancy.

Stephens said that thalidomide babies were occasionally born missing arms and legs, but that was a rare deformity.

He said he has seen cases of babies missing ears, but never noses. He said he also doesn't know of any thalidomide babies with deformed jaws.

Stephens said that, in countries where the drug is used, it is still causing birth defects. (...)

Thalidomide!! A Musical
BMJ 2006;332:369 (11 February)

Thalidomide deal secures payments
bbc.co.uk 8.12.2005
People affected by the drug Thalidomide have agreed a new financial settlement for increased payments in the future.

Diageo, which marketed the drug, and thalidomide campaigners have come to this "full and final" agreement.

Lord Blyth, chairman of Diageo, has also issued an apology for what he called the thalidomide "tragedy".

The agreement will see the total sum available for people affected by Thalidomide rise to around £6.5m a year until 2037. (...)

Compensation offer on Thalidomide
BBC 7.7.2005
Thalidomide was marketed as an insomnia treatment
People affected by Thalidomide have been told how much extra compensation payment they can expect.

Thalidomide was withdrawn in 1961 after around 10,000 babies had been born with disabilities, such as the characteristic stunted arms or legs.

Some babies were born with no limbs at all.

The Thalidomide Trust, which distributes monies to the 455 people in Britain affected by Thalidomide, said many of those affected were now having to make expensive lifestyle changes, such as adaptations to their home, particularly as most are facing renewed challenges due to ageing and retirement.

Diageo currently makes an annual payment of £2.8 million to the Trust, although in fiscal 2005 an additional contribution of £4.4 million was made.

Thalidomide was withdrawn in 1961 after around 10,000 babies had been born with disabilities, such as the characteristic stunted arms or legs.

Some babies were born with no limbs at all.

The Thalidomide Trust, which distributes monies to the 455 people in Britain affected by Thalidomide, said many of those affected were now having to make expensive lifestyle changes, such as adaptations to their home, particularly as most are facing renewed challenges due to ageing and retirement.

Diageo currently makes an annual payment of £2.8 million to the Trust, although in fiscal 2005 an additional contribution of £4.4 million was made. (...)

Morton Mintz on the collapse of Congressional oversight
By Morton Mintz
niemanwatchdog.org 2.5.2005 A personal account by the longtime investigative reporter and adviser to this Web site on his experience with Congressional oversight, how it should work, and how Congress and the press are falling terribly short. (The remarks were prepared by Mintz for a recent gathering of Washington, DC, area Nieman fellows.)

The thalidomide story changed my life--changed it profoundly. It's the primary reason why I received a Nieman Fellowship. It's why I became a first-time author with a blurb from John Kenneth Galbraith on the dust jacket of the book I wrote while at Harvard. It's why I won my first journalism prizes. It's why I came to devote much of the last 40+ years to reporting on corporate crime and grave misconduct, particularly in the drug, tobacco, and automobile industries. (...)

Thalidomid 40 år senare. Succén som slog fel
Läkemedelsvärlden 2002;106(5):44-5
(...) Kvinnor över hela världen litade på att talidomid var ett pålitligt läkemedel. Men det skulle visa sig att en halv tablett räckte för att orsaka en fosterskada, om den togs mellan 20:e och 36:e dagen efter befruktningen. Det var så tidigt att många kvinnor inte ens visste om att de var gravida.” (...)

När barnögonläkaren Kerstin Strömland läste medicin i början av 1960-talet gjorde gruppen en studieresa till Tyskland under kursen i barnmedicin. Studenterna fick vid ett tillfälle vara med när svårt missbildade barn utan varken armar och ben visades upp. Strax därefter var talidomidskandalen ett faktum.

Senare i sitt yrkesliv, på Östra sjukhuset i Göteborg, har hon kommit att koncentrera sig på olika typer av fosterskador. I slutet av 1980-talet undersökte hon tillsammans med den amerikanska barnögonläkaren Marilyn Miller de flesta svenskar med neurosedynskador, sammanlagt 86 personer. Totalt skadades 150 svenskar, varav en tredjedel dog tidigt i barndomen.

Senare i sitt yrkesliv, på Östra sjukhuset i Göteborg, har hon kommit att koncentrera sig på olika typer av fosterskador. I slutet av 1980-talet undersökte hon tillsammans med den amerikanska barnögonläkaren Marilyn Miller de flesta svenskar med neurosedynskador, sammanlagt 86 personer.

Totalt skadades 150 svenskar, varav en tredjedel dog tidigt i barndomen. (...)

Det visade sig att en tredjedel av de undersökta hade både ansiktsförlamning och ögonmuskelförlamning. Andra vanliga skador var missbildningar av armar och öron och att tummar saknades. Dessutom fann de helt oväntat fyra personer med autism, vilket är många gånger fler än vad man kunnat vänta sig. (...)

–De neurosedynskadade har nu kommit upp i 40-årsåldern och många har fått till exempel förslitningsskador, vilket försvårar deras liv. Deras situation skulle behöva lyftas fram igen. Nya undersökningar borde göras för att belysa deras problem och se vilken hjälp de behöver, säger Kerstin Strömland. (...)

The tightening grip of big pharma (Big pharmas knugende grep)
Editorial
Lancet 2001;357:1141
Legemiddelfirmaenes streben etter å skjule, spinne, og formørke resultater som ikke passer deres kommersielle formål ble først til det fulle, dødbringende omfang, avslørt under thalidomidtragedien. Selv om statlige systemer for legemiddelregulering nå er på plass over hele verden, er big pharmas lumske taktikk lite endret. (...) (Efforts by drug companies to suppress, spin, and obfuscate findings that do not suit their commercial purposes were first revealed to their full, lethal extent during the thalidomide tragedy. Although government drug regulation schemes around the world are now in place, the insidious tactics of big pharma have changed little.)

Ingen vil nekte et farmasøytisk firma retten til å utnytte vitenskapelig forskning forretningsmessig. Men det spørsmålet er et helt annet enn "rett" til å blokkere publikasjon. (...) (Nobody would deny a pharmaceutical company its right to commercialise results of scientific research. But that issue is completely different from its ”right” to block publication.)

Frances Oldham Kelsey: FDA Medical Reviewer Leaves Her Mark on History
U.S. Food and Drug Administration

fda.gov (March-April 2001)
FDA Consumer magazine
It was early 1942 and war was raging in the jungles of the Pacific. In addition to fighting the Japanese, Allied troops found themselves under attack by malaria-carrying mosquitoes. And since enemy soldiers had already captured several plantations of cinchona trees, the source of the anti-malarial quinine, the search was on for an effective quinine substitute to combat the disease. A possible treatment--in the form of a dark, inky substance--arrived for testing in the pharmacology department at the University of Chicago. Pharmacologist Frances Oldham Kelsey, like many other university researchers throughout the country, had enlisted in the search for synthetic cures for malaria. (...)

Websidene er designet og tilrettelagt av Hein Tore Tønnesen © 2009