Om markedsføringen av Sifrol (Mirapex) mot restless legs (RLS) (rastløse bein)
Man tycker att BI skulle hämmas i sin marknadsföring av kunskapen att dopaminagonister misstänks påverka hjärnans belöningssystem med hypersexualitet och spelmissbruk som följd. (dagensmedicin.se 4.5.2006)
Restless legs linked with heart problems (reuters.com 31.12.2007)
Mirapex (Pramipexole Dihydrochloride) Tablets (fda.gov) (fda.gov/medwatch/2006)
Spilleavhengighet (mintankesmie.no)
Restless legs linked with heart problems
reuters.com 31.12.2007
CHICAGO (Reuters) - People with restless legs syndrome or RLS are twice as likely to have a stroke or heart disease and those with the most severe symptoms are at greatest risk, U.S. researchers said on Monday. (...)
Recent controversy over the use of serotonin reuptake inhibitors in children and adolescents has focused attention on the role of the pharmaceutical industry in the treatment of young people. Failure of pharmaceutical companies to fully disclose negative outcome trials has led to new guidelines for publication of all trial results. (...)
Risk Factors for the Development of Pedal Edema in Patients Using Pramipexole
Arch Neurol. 2007;64:(doi:10.1001/archneur.64.6.noc60158).
(...) Conclusions Pedal edema is a relatively common outcome in patients with PD receiving pramipexole. History of coronary artery disease increases the risk for developing edema. (...)
How Restless Is Your Leg?
cbsnews.com 12.2.2007
(...) Schwitzer points to an article called “Giving Legs to Restless Legs: A Case Study of How the Media Helps Make People Sick.” The story discusses "disease mongering," described as "the effort by pharmaceutical companies (or others with similar financial interests) to enlarge the market for a treatment by convincing people that they are sick and need medical intervention."
Concludes the article: "The news coverage of restless legs syndrome is disturbing. It exaggerated the prevalence of disease and the need for treatment, and failed to consider the problems of overdiagnosis. In essence, the media seemed to have been co-opted into the disease-mongering process." In 2002, the "Early Show" ran a segment offering tips for those who might have the condition. (...)
«CNN's "House Call" Makes Some Bad Calls
RESTLESS VIEWERS OVER NBC RESTLESS LEG "STORY"
Gary Schwitzer, University of Minnesota School of Journalism & Mass BLOG.LIB.UMN.EDU 5.2.2007
NBC News anchor Brian Williams delivered an awkward and unusual story lead-in last Wednesday, one which has touched off a firestorm of criticism of him even on his own blog. (...)
Medicinalindustrien gør raske til patienter
politiken.dk 15.5.2006
I anerkendt tidsskrift beskyldes medicinalindustrien for at overdrive små helbredsproblemer og gøre alt for mange raske mennesker syge. (...)
'Sygdomsmageri'
Fænomenet kaldes disease mongering. Et begreb, der ikke findes på dansk, men som måske bedst kan oversættes med sygdomsmageri.
»Filosofien bag denne taktik synes at være, at det er mere fremgangsrigt at opfinde en ny sygdom end at udvikle en ny behandling«, siger overlæge, dr.med. Peter Gøtzsche, der er leder af det uafhængige institut Det Nordiske Cochrane Center. (...)
Sagen om de urolige ben
Blandt de diagnoser, medicinalindustrien ifølge de internationale forskere blæser op til at være langt værre, end de i realiteten er, ser man restless legs syndrome, RLS, urolige ben. Et fænomen, der angiveligt plager flere hundrede tusinde danskere.
Lægemiddelstyrelsen oplyser, at flere allerede godkendte midler mod Parkinsons sygdom enten er godkendt eller også er ved at blive godkendt til også at behandle urolige ben, og at forbruget af midlerne i den nye behandling er stigende.
»Det er vigtigt at understrege, at RLS er en neurologisk sygdom, der kan være stærkt generende. Men det er også vores opfattelse, at RLS trods alt heller ikke er nogen hyppig sygdom«, siger overlæge Steffen Thirstrup, Lægemiddelstyrelsen.
Industrien benægter
»Det handler om at gøre lige netop den opfindelse, som kan patenteres, og som firmaet kan leve på i en årrække. Og det gøres ved at finde et område, man kan udvikle til at blive behandlingskrævende«, siger sundhedspolitisk medarbejder i Forbrugerrådet Margrethe Nielsen.
Lægemiddelindustriforeningen (Lif) afviser, at industrien af salgshensyn skulle fifle med nye diagnoser. (...)
Myndighederne godkender nyt lægemiddel mod folkesygdom
berlingske.dk 13.5.2006
Over 150.000 danskere skønnes at være svært plaget af uro i benene. Hidtil har der ikke været noget tilbud om behandling, men nu er lægemiddel blevet godkendt.
Der er nu håb på vej for de mange, som lider af Restless Legs Syndrome (RLS) eller "uro i benene", den danske betegnelse for sygdommen.
Myndighederne har netop godkendt lægemidlet Sifrol til behandling af sygdommen, og ifølge overlæge Jens Gyring fra Hammel Neurocenter vil det især blive hilst velkommen af de mere end 150.000 danskere, der har så mange gener, at det kræver behandling.
- I dag bliver RLS ofte forvekslet med natlige lægkramper, som kan behandles med stoffet kinin, og derfor bliver patienterne oftest tilbudt kinin mod uro i benene. Problemet er bare, at her hjælper kinin overhovedet ikke, siger Jens Gyring.
Han forsker i sygdommen og er medlem af en nordisk forskergruppe på området. Herhjemme skønner eksperter, at i alt op mod 400.000 i et eller andet omfang plages af uro i benene.
"Kampanj för myrmedel skämmer ut industrin"
Bengt Järhult
dagensmedicin.se 4.5.2006
DEBATT. Boehringer Ingelheim har inte lärt sig något av en mängd läkemedelsskandaler. Företaget skämmer med sin myrkrypnings-lansering ut läkemedelsindustrin, skriver distriktsläkare Bengt Järhult om marknadsföringen av Sifrol.
Klinikers kunskapsutveckling - vad är det som styr den? I bästa fall är det den del av den medicinska forskningens resultat som kan omsättas till praktisk nytta för patienterna. Försiktighetsprincipen är central, att inte införa terapier som kan skada.
I sämsta fall är det kommersiell marknadsföring som skapar långsiktiga medicinska problem. Boeh-ringer Ingelheims (BI) omfattande lansering av pramipexol (Sifrol) in-nan Läkemedelsverket och Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) godkänt indikationen restless legs (RLS) är ett sådant exempel - jätte-annonserna med myrburkar i Dagens Medicin och alla andra medicinska tidskrifter. Prelanseringen är de facto ett lagbrott.
Pramipexol har i sex sju år varit ett smalt parkinsonmedel. Nu ska, om BI får sin vilja igenom, preparatet bredast möjligt ut i sjukvården. Det understöds av upptrissade föreställningar, som redan före godkännandet resulterat i patientkrav.
Marknadsföringen sker inte bara för en avgränsad RLS-diagnos utifrån kriterier och poängskalor, utan expansivt mot hundratusentals människor med denna så kallade folksjukdom. Annonsernas "myrkrypningar" är inte samma sak som RLS. Således vilseledande reklam!
I den dokumentation som BI skickat mig är flertalet studier sexveckors-studier med små material. Den längsta, ännu opublicerad, gäller 230 personer som fått pramipexol i 46 veckor. Men RLS är ofta en livslång åkomma. Det krävs mycket större patientmaterial och längre uppföljning för att fånga upp ovanligare, svårare biverkningar. Och långtidseffekter när det gäller hjärt-kärlsjuklighet, dödlighet samt cancerframkallande effekter vet man inget om. BI trummar in att 5-15 procent av befolkningen har RLS.
BI har inte lärt sig något av en mängd läkemedelsskandaler, bland dem Lipobay, Vioxx och Reminyl. Reminyl skulle just prövas på en bredare indikation, mild kognitiv störning. Det krävde 1 000 patienter i två år innan det uppdagades att de behandlade hade en högre dödlighet än i placebogruppen. BI skämmer med sin myrkrypningslansering ut läkemedelsindustrin, som signalerat att den försöker lära sig något av Vioxx-katastrofen.
Man tycker att BI skulle hämmas i sin marknadsföring av kunskapen att dopaminagonister misstänks påverka hjärnans belöningssystem med hypersexualitet och spelmissbruk som följd. Det vore inget vidare om BI om fem år får ett antal fall med läkemedelsorsakad våldtäkt som förs till domstol för skadestånd. Även läkare har anledning att betänka sin roll som ansvariga förskrivare om de vill slippa stå inför skranket när deras patienter som spelmissbrukare blivit ruinerade.
Om BI:s kampanj mot myrorna lyckas, vilka blir kostnaderna? Räknat på 10 procents förekomst, Sifrol 0,35 mg x 1 - och utifrån uppgiften BI givit mig, att man räknar med att LFN låter BI behålla den prissättning man har för Sifrol som parkinsonmedel - blir kostnaderna om alla med måttlig till svår RLS behandlas 1-1,5 miljarder kronor årligen. Även vid lägre dos och omprövning efter tre månader blir kostnaderna mycket stora.
Landstingen är som vanligt ointresserade av vad som driver läkarnas kunskapsutveckling, själva vill de inte ta ett aktivt ansvar för fortbildningen. Endast Halland har tillskjutit pengar efter de så kallade etikuppgörelserna mellan industrin, Läkarförbundet och Landstingsförbundet. Landstingsledningarna fattar inte att en utbildning överlämnad till bolagen bestämmer kostnadsutvecklingen för sjukvården och ger den ett innehåll som inte alls säkert är ändamålsenlig. Det leder till att ytterligare nedskärningar i sjukvården måste ske. Läkemedlen är ju på flertalet håll en integrerad del i budgeten. Jag är inte emot att dopamin-agonister efter godkännandet försiktigt börjar användas till patienter med svår RLS. Diskussionen borde börja med hur en sådan ansvarsfull förskrivning kunde ske, inte med myrkrypningsannonser.
Professor Lars Werkö redovisade i Läkartidningen nr 35/2005 hur läkemedelsindustrin formar nya diagnoser, behandlingsimperativ utifrån skapade behov och föreställningar om sjukdom. Inte nog med det! Läkarkåren har släppt den professionella kontrollen av kunskapsutvecklingen för existerande sjukdomar och lagt den i händerna på kommersiella aktörer. (...)
Giving Legs to Restless Legs: A Case Study of How the Media Helps Make People Sick
PLoS Med 2011;3(4): e170 (April 11)
“[Restless legs syndrome] is quite a serious sleep disorder that affects a lot of people….Their sleep is disturbed and, unless they are really awake, they will not be aware of it” [1].
Life can be hard. Sometimes you feel sad or distracted or anxious. Or maybe you feel a compelling urge to move your legs. But does that mean you are sick? Does it mean you need medication?
Maybe, maybe not. For some people, symptoms are severe enough to be disabling. But for many others with milder problems, these “symptoms” are just the transient experiences of everyday life. Helping sick people get treatment is a good thing. Convincing healthy people that they are sick is not. Sick people stand to benefit from treatment, but healthy people may only get hurt: they get labeled “sick,” may become anxious about their condition, and, if they are treated, may experience side effects that overwhelm any potential benefit.
“Disease mongering” is the effort by pharmaceutical companies (or others with similar financial interests) to enlarge the market for a treatment by convincing people that they are sick and need medical intervention [2]. Typically, the disease is vague, with nonspecific symptoms spanning a broad spectrum of severity—from everyday experiences many people would not even call “symptoms,” to profound suffering. The market for treatment gets enlarged in two ways: by narrowing the definition of health so normal experiences get labeled as pathologic, and by expanding the definition of disease to include earlier, milder, and presymptomatic forms (e.g., regarding a risk factor such as high cholesterol as a disease in itself).
Discussions about disease mongering usually focus on the role of pharmaceutical companies—how they promote disease and their products through “disease awareness” campaigns and direct-to-consumer drug advertising, and by funding disease advocacy groups. But diseases also get promoted in another way: through the news media. News reports are a major source of health information for people [3]. Unless journalists approach stories about new diseases skeptically and look out for disease mongering by the pharmaceutical industry, pharmaceutical consultants, and advocacy groups, journalists, too, may end up selling sickness. (...)
Websidene er designet og tilrettelagt av Hein Tore Tønnesen © 2009