Kassasjon av legemidler
150 millioner eller flere hundre millioner kroner? (ECON (Senter for økonomisk analyse) - Rapport 41/2002 (04.10.2002))
Insamling av överblivna läkemedel ökade 4 procent 2006
(apoteket.se 18.01.2007)
270 tonn piller i retur (opdalingen.no 4.1.2008)
Legemiddel - pakningsvedlegg (legemiddelinformasjon) (mintankesmie.no)
Andelen av legemidler som kastes, oppbevares hjemme, eller returneres til apotek
APOTEKET SKAL HA UBRUKTE PILLER
– Bruk denne posen for å returnere gamle legemidler
nrk.no 11.3.2011
Legemidler som har gått ut på dato, eller som du ikke lenger har behov for, skal hverken gå i søpla eller skylles ned i toalettet. (...)
– Vi kaster medisiner rett i do
tv2nyhetene.no 27.12.2010
Statistikk viser at kun halvparten leverer ubrukt medisin i retur til apoteket. De fleste kaster legemidler rett i søpla eller do, noe som kan være skadelig for miljøet.
– Kaster man ubrukt medisin rett i søpla kan man risikere at barn plukker det opp og spiser det, sier Hilde Ariansen, fagdirektør i Apotekerforeningen til TV 2.
Hun opplyser videre om at hvis man spyler det ned i toalettet kan medisinene gå urenset ut i havet og miljøet rundt oss.
Undersøkelser fra Statens forurensningstilsyn viser at stoffer fra legemidler og kosmetikk finnes igjen i miljøet etter å ha blitt spredd via avløpsvann. (...)
Medicin for milliarder går op i røg
berlingske.dk 4.3.2008
Piller for milliarder af kroner går til spilde hvert år. I stedet brændes medicinen af og ryger op gennem en skorsten i Nyborg. (...)
»Ældresektoren er et af de steder, hvor der er et stort medicinspild. En tommelfingerregel siger, at en tredjedel af medicinen bliver taget rigtigt, en tredjedel forkert, mens en tredjedel aldrig bliver taget - men det er ikke noget, vi har videnskabelige tal for,« siger Jakob Kjellberg, sundhedsøkonom i DSI Institut for Sundhedsvæsen til metroXpress.
Præcist hvor mange penge, der går tabt på medicin, som ryger direkte ud gennem skorstenene i Nyborg, ved ingen. Sikkert er det dog, at der blev købt medicin for 19,5 milliarder kroner i 2007.
»Spildmedicin er et stort problem. Fordi patienterne ikke tager den medicin, de skal have, og fordi pengene kunne bruges langt bedre i sundhedssektoren,« siger regionsrådsformand Bent Hansen (S).
Han vurderer, at op mod 20 procent af medicinudgifterne er spild.
Dansk Sygeplejeråd (DSR) efterlyser en undersøgelse af medicinspildet i kommunerne.
(...)
Piller, prioritering og politikk.
Hva slags refusjonsordning trenger pasienter og samfunn? Norges offentlige utredninger (NOU) - NOU 1997: 7. Sosial- og helsedepartementet (s. 81)
(...) Verdien av årlig returnert blåreseptmedisin ble i 1992 anslått til 180 millioner kroner (Sosial trygd 1992:5). Sannsynligvis blir bare en del av den ubrukte medisinen returnert til apoteket. Derfor er det grunn til å tro at verdien av utleverte medisiner som aldri blir brukt er langt høyere. Anslagene er usikre, men peker i retning av at den innleverte mengde utgjør ca. 10 pst av all ubrukt medisin. (...)
(Anm: Dersom det antas at 20 - 30 % av de omsatte blåreseptlegemidler ikke inntas, men enten kastes, oppbevares hjemme, eller returneres til apotek, vil dette utgjøre flere milliarder kroner hvert år. Spørsmålet er hvor høy andelen av legemidler som ikke inntas egentlig er, og hvilken nytte de legemidler som inntas egentlig har. Når legemidler ikke inntas vil statistikker også kunne bli feilaktige, ettersom det faktiske inntaket av legemidler kan være overvurdert.)
Econs rapport om kassasjon av legemidler
150 mill. medisinkroner ut av vinduet
aftenposten.no 3.9.2002
Hvert år kastes medisiner for minst 150 millioner kroner. Regningen tar staten gjennom blåreseptordningen. (...)
Det viser en ny undersøkelse ECON, Senter forøkonomisk analyse, har gjennomført på oppdrag fra Statenslegemiddelverk og Helsedepartementet. (...)
150 millioner eller flere hundre millioner kroner?
Kassasjon av legemidler
ECON (Senter for økonomisk analyse)
Rapport 41/2002 (04.10.2002)
Hvert år kasserer nordmenn medisiner de har fått på blå resept for om lag 150 millioner kroner. Det meste av dette er betalt av Folketrygden. Den klart største delen av medisinene som kasseres, stammer fra private brukere eller deres pårørende, men også de kommunale hjemmetjenestene kasserer store mengder legemidler. (...)
Tidligere undersøkelser har vist at det årlig kasseres store mengder medisiner på blå resept. I tillegg til brukerne selv og deres pårørende, kasserer de kommunale hjemmetjenestene blåreseptmedisiner for en del av pasientene sine. En del ubrukte medisiner blir returnert til apotek, som sorterer og destruerer returmedisin. Samtidig kasseres store mengder medisin privat ved at den enkelte kaster dem i søppelbøtta eller i kloakken. (...)
I alt 5.516 personer over 15 år ble intervjuet per telefon. Undersøkelsen viser at fem prosent av den voksne norske befolkningen har kassert legemidler på blå resept for seg selv eller mindreårige barn de siste 12 månedene. I tillegg har rundt fire prosent kassert legemidler for andre. (...)
Det er stor usikkerhet knyttet til anslagene på mengden av medisiner som kasseres. En stor andel av de spurte svarer «vet ikke» på spørsmålet om hvor mye medisiner de har kassert. (...)
En overraskende stor del ubrukte legemidler blir returnert til apotek. Mens tidligere undersøkelser indikerer at omtrent ti prosent av ubrukte legemidler returneres, viser vår undersøkelse at mer enn halvparten av det som kasseres, leveres tilbake til apotek. Pårørende leverer en større del av kassasjonen til apotek enn brukere.
Det er fare for at undersøkelsen overvurderer andelen som returneres til apotek. For det første er det lettere å huske at man har levert medisiner på apoteket enn at man har kastet noe i søppelkassa. For det andre kan intervjupersonene ønske å framstå mer miljøvennlige og bevisste enn de faktisk er. Det kan gjøre at de enten unnlater å fortelle om medisiner de har kastet i søpla, eller at de sier at de returnerte medisiner som de faktisk kastet i søpla. (...)
Det er usikkerhet knyttet til disse tallene. (...)
Våre undersøkelser bekrefter inntrykket fra tidligere undersøkelser; nemlig at det kasseres store mengder medisiner. Apotekundersøkelsen indikerer at det årlig returneres blåreseptlegemidler for 89 millioner kroner fra brukere og pårørende, og for 24 millioner kroner fra hjemmetjenestene. (...)
(Anm: Econ kommer i sin undersøkelse frem til et tall som er bare en brøkdel av det Norges offentlige utredninger (NOU) (som nevnt ovenfor) har anført i sin rapport.)
(Anm: Econ (mintankesmie.no).)
- NHS i England destruerer legemidler for 300 millioner pund hvert år, ifølge studie
English NHS wastes £300m of drugs every year, study finds (NHS i England destruerer legemidler for 300 millioner pund hvert år, ifølge studie)
BMJ 2010; 341:c6799 (26 November)
Up to £300m (€354m; $473m) is wasted in NHS primary and community care prescription drugs in England annually, according to a new report. The health service, however, does not have a systemic problem with drug wastage, it maintains.
The wastage includes £90m worth of unused prescription drugs stored in people’s homes, £110m returned to community pharmacies over the course of a year, and up to £50m worth of NHS supplied drugs that are disposed of annually by care homes, the research showed.
The study by the York Health Economics Consortium and the School of Pharmacy of the University of London found that between £100m and £150m of drugs waste is likely to be cost effectively preventable, about £500 000 per primary care trust. (...)
Evaluation of the Scale, Causes and Costs of Waste Medicines is available at www.pharmacy.ac.uk/waste.html. (...)
Vart tredje piller kastas bort
Vart tredje piller kastas bort
sydsvenskan.se12.12.2002
(...) En tredjedel av alla utskrivna mediciner används inte. Läkemedelsrester sipprar ut i avloppsvatten, dricksvatten och slam. (...)
Socialminister Lars Engqvist konstaterar att läkemedelsutvecklingen å ena sidan varit positiv: - Vi kan i dag bota och lindra fler sjukdomar än någonsin. Men läkemedelskonsumtionen har ökat kraftigt de senaste decennierna.
Parallellt ökar kunskapen om miljön och skyldigheten att visa miljöhänsyn.
- Att binda ihop de två utvecklingarna är spännande. Vi ska fortsätta utveckla läkemedel, men nu ställer vi också krav på läkemedel ur miljösynvinkel, säger Engqvist till TT.
Mot den bakgrunden har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att utreda hur miljön påverkas av läkemedel, smink och hygienartiklar. Rapporten ska vara klar senast den 1 juli 2004.
Vi hoppas på ett större ansvarstagande från läkemedelsproducenternas sida, dels att de redovisar miljökonsekvenser och innehåll i sina läkemedel, dels att de tar miljöhänsyn när de framställer nya läkemedel.
- Vi hoppas också att utredningen kan leda till en mer omsorgsfull bedömning när det gäller förskrivning och användning av läkemedel. Vi vet vi att till exempel antibiotika i ökad utsträckning finns i naturen och dricksvatten. Vi hoppas på en större medvetenhet om miljöproblematiken hos läkaren.
Varje år skriver svenska läkare ut mer än 1 000 ton medicin. Närmare en tredjedel används aldrig utan kastas. En följd är att läkemedel i dag finns i mark och vatten. (...)
Medisin i miljøet: nye utfordringer
Medisin i miljøet: nye utfordringer
nilu.no 14.12.2004
Over 30 tonn legemidler forsvinner ut i norsk natur hvert år. Forskere vet ikke hvilke konsekvenser stoff som antidepressiva og hormonpreprater har for livet i havet, skriver Aftenposten. NILU er en del av et tverrfaglig miljø i Tromsø som forsker på legemidler i naturen. (...)
Legemidler fra mennesker tilføres naturen kontinuerlig. De brytes ned med forskjellig hastighet, og langsommere i nordområdene, men nye kjemikalier blir hele tiden tilført via kloakksystemet.
Mens medisinbruken øker, blir også stadig nye medikamenter innført på markedet. Svært få medikamenter er ”grønne”, slik at de automatisk brytes ned på riktig måte i naturen. (...)
(Anm: Miljø og legemiddel. (mintankesmie.no).)
Läkemedel påverkar miljön
Läkemedelsvärlden 2001;105(7-8):37
(...) Varje år säljs över tusen ton aktiv läkemedelsubstans i Sverige. Efter att passerat kroppen är många läkemedelsrester fortfarande aktiva och kan därför ha effekter på miljön. En ansenlig mängd oanvända läkemedel spolas också direkt ner i hushållens avlopp eller slängs i soporna. Läkemedelrester när även miljön via djurhållning och fiskodling. Hur mycket läkemedelsrester som verldigen når ut i naturen är dock okänt. Men man har påträffat dem både i reningsverk, i ytvatten och i dricksvatten, något som i förlängningen kan återverka på människan. (...)
Kroniska effekter efter långvarig exponering av läkemedelsrester via dricksvatten går inte att utesluta, sade Thomas Ternes vid Institutet för vattenforskning och vattentelmik i Wiesbaden, Tyskland.”…
”Ännu är kunskapen om läkemedelsresternas miljöeffekter dock begränsad. Forskningen har satt ingång först på senare år. De två grupper av läkemedel där riskerna ur miljösynpunkt är mest uppenbara är antibiotika och hormonliknande ämnen. (...)
För ett par år sedan kunde ett svenskt forskarlag visa att regnbågar i burar utanför reningsverket i Gråbo i Västergötland hade höga halter av markörproteinet vitellogenin, villket visade att de stått under påverkan från östrogenlilmande ämnen. (...)
Insamling av överblivna läkemedel ökade 4 procent 2006
Insamling av överblivna läkemedel ökade 4 procent 2006
apoteket.se 18.01.2007 (Apoteket - [A49101458@bounce.waymaker.se])
I fjol samlade Apoteket in drygt 910 ton överblivna läkemedel, en ökning med fyra procent jämfört med de cirka 880 ton som samlades in år 2005. De ökade mängderna minskar miljöbelastningen och beror delvis på en omfattande informationskampanj från Läkemedelsindustriföreningen, Svenskt Vatten och Apoteket.
– Läkemedel är kemiska produkter som framställs för att vara biologiskt aktiva. De kan göra stor nytta i människokroppen, men stor skada om de kommer ut i naturen. Därför är det väldigt positivt att allt fler lämnar in sina överblivna läkemedel till apoteket, säger Bo Gunnarsson, miljöansvarig på Apoteket AB. (...)
Ökad insamling av gamla läkemedel
unt.se 18.1.2007
Under 2006 samlade Apoteket in knappt 28 ton överblivna läkemedel i Uppsala län. Det är en ökning med 11 procent jämfört med 2005.
Att mängden insamlade läkemedel ökar innebär minskadriske för negativa miljöeffekter och miljöbelastning. (...)
Diverse artikler
1128 ton läkemedel lämnas tillbaka
lakemedelsvarlden.se 3.2.2010
Förra året lämnade folk tillbaka 1128 ton läkemedel till Apoteket AB. Mängden läkemedel som lämnas tillbaka ökar för varje år och nu vill Läkemedelsverket förtydliga det ansvar som de nya apoteksföretagen har för att ta emot läkemedel för kassation. (...)
För att förtydliga vad det ansvaret innebär har Läkemedelsverket skickat ut ett förslag på nya föreskrifter på remiss. Framförallt föreslår myndigheten att de två uppgifterna, att dels informera och dels göra själva insamlandet, förs in i apotekens egenkontrollprogram. (...)
Sverige miljøstempler medisin
farmatid.no 14.3.2008
FARMATID: Sverige er i ferd med å innføre et nasjonalt miljøklassifiseringssystem for legemidler.
Etter initiativ fra Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har Sverige som første land i verden innført et frivillig system for miljøklassifisering av legemidler. (...)
Mengden gamle og ubrukte legemidler Apoteket samler inn til destruksjon har økt hvert år og nådde en ny topp i 2007. Da ble over tusen tonn destruert. (...)
- Vårt mål er at i 2010 skal 80 prosent av svenske legemiddelbrukere levere tilbake restene til Apoteket, opplyser han. (...)
Tusen ton läkemedel lämnades tillbaka förra året
newsdesk.se 13.2.2008
Över 1000 ton överblivna läkemedel lämnades in på apoteken under 2007. Det är en ökning med 12 procent jämfört med 2006 då 913 ton lämnades in. Ökningen kan delvis bero på att läkemedelsförsäljningen har ökat, men även att allmänheten blivit mer miljömedvetna. (...)
Tusen ton i retur
lakemedelsvarlden.se 13.2.2008
Förra året lämnade svenskar tillbaka över 1000 ton överblivna läkemedel till apoteken. Det är en ökning med tolv procent jämfört med tidigare år. (...)
270 tonn piller i retur
opdalingen.no 4.1.2008
Folk har for mye gamle medisiner liggende i skuffer og skap, mener apotekbransjen. Selv om 270 tonn leveres tilbake i året, er det for lite.
– Det er alt for få som tar med seg gamle medisiner tilbake til apoteket for å få dem destruert på forsvarlig måte, sier farmasøyt Kristin Rosmo i Norsk Medisinaldepot (NMD). (...)
Hamstrer piller
Opphopningen av gamle medisiner i private hjem kan skyldes at en kur stopper før pakningen tar slutt eller at pasienten ikke tålte legemidlet og derfor lot være å bruke det.
– Dessuten er det nok mange som hamstrer, for eksempel for å bruke opp et frikort. Det har hendt at vi har fått inn en hel søppelsekk fra dødsbo, sier Kristin Rosmo. (...)
Websidene er designet og tilrettelagt av Hein Tore Tønnesen © 2009